Socioekonomiska faktorer

Enkelt förklarat så kan man säga att det är faktorer som innebär att  social ställning och ekonomi samspelar och hänger ihop. 

Om du har en låg social ställning  exempelvis att du inte har någon utbildning är det oftast svårare att få ett arbete, vilket då gör så att din ekonomiska situation inte är så bra, som leder till att det är svårare att få en bostad eller ett ordnat liv exempelvis och ger ytterligare sämre social situation. Och tvärt om om du har en hög social ställning med hög utbildningsnivå så är det lättare att få ett välbetalt jobb och genom det också kunna leva bättre och mer stabilt.

Så ofta hänger en människas ekonomiska situation ihop mycket med  hur den sociala situationen ser ut(boende, umgänge, etc.) så när man talar om socioekonomiska faktorer så menar man alltså faktorer som har att göra med den ekonomiska och sociala situationen kombinerat.

Välkommen till Pluggakuten! Socioekonomiska faktorer är ett samlingsbegrepp för sådant som språklig och utbildningsmässig bakgrund, hur välutbildade ens föräldrar är samt vad de jobbar med, var i landet man växt upp, inkomstnivå, etc. Med andra ord, en persons bakgrund i grova drag. Ofta används termen inom forskning och liknande områden. Det är väldigt viktigt att ta hänsyn till sådana faktorer, annars kan en slutsats bli helt fel. Om jag ska göra en studie om samhällskunskapsundervisningen i olika kommuner, kanske jag samlar in provdata från hundra elever. Hälften bor i kommun A, och den andra halvan i kommun B. Resultatet visar att i kommun A får 55% av eleverna minst betyget C i samhällskunskap, medan samma siffra endast är 30% i kommun B.

Min slutsats är att undervisningen i samhällskunskap är mycket sämre i kommun B än i kommun A. Det kan stämma, men när jag undersöker de socioekonomiska faktorerna visar det sig att 78% av eleverna från kommun A har högskoleutbildade föräldrar, medan samma siffra är 52% i kommun B. Dessutom har 40% av eleverna i kommun B svenska som andraspråk, medan samma siffra i kommun A är 21%. Slutsatsen måste inte vara fel, men det är värt att undersöka om stödet hemifrån och elevernas språkkunskaper påverkar resultatet. Då måste man gå in och kontrollera mer noggrant. Vilka elever är det i kommun A och B som fått ett betyg högre än C? Hur ser deras familjesituation ut? Vilka elever har fått låga betyg i samhällskunskap? Hur ser deras familjesituation ut? Det kanske till och med är läge för att göra intervjuer med lärare och elever, och göra en annan typ av undersökning, för att komplettera resultatet. Då får slutsatsen mer tyngd.