Ström över diod
Hej,
jag ska beräkna I2 och jag beräknade den med strömlagen bara, dvs räknade som att dioden var en resistor med spänningen 0.7 V och fick rätt svar
det jag undrar är om det är något jag bör vara uppmärksam över när jag räknar med dioder?
Räknade bara strömmen in/ut i mitten noden uppe, och löste ut Vr1 och kunde med hjälp av det beräkna Io - Vr1/R1 = I2 som blev 1.65 mA
men undrar om det bara är så enkelt eller om det är något annat jag bör kontrollera som gör att svaret skulle kunna vara något annat?
tack för hjälpen!
Ja, svaret är mycket riktigt .
Jag tror jag förstår vad du menar när du skriver "behandla dioden som en resistor med spänningen 0.7V". Men det vore bättre att säga "behandla dioden som en komponent med konstant spänningsfall, om strömmen genom den är tillräckligt hög". Dvs det är en MYCKET olinjär resistor.
Det som räddar dig i detta fall (och det var förmodligen avsikten med uppgiften, för att göra den relativt enkel), är att en kiseldiod är väldigt "ideal" och när väl strömmen genom den överstiger 1mA så kan man räkna med att spänningsfallet är ca0.7V (se grafen nedan).
Om din uppgift bara förmått orka skapa spänningen 0.5V över kiseldioden, så hade istället blivit 0mA. (Dvs i fallet )
Men som du ser i grafen nedan, för en "ickeidealare" diod så hade det inte heller varit lika lätt, då hade man varit tvungen att titta i grafen vilken spänning dioden hade fått vid just den strömmen (dvs den hade haft en mer resistansliknande karaktär än kiseldioden).
JohanF skrev:Ja, svaret är mycket riktigt .
Jag tror jag förstår vad du menar när du skriver "behandla dioden som en resistor med spänningen 0.7V". Men det vore bättre att säga "behandla dioden som en komponent med konstant spänningsfall, om strömmen genom den är tillräckligt hög". Dvs det är en MYCKET olinjär resistor.
Det som räddar dig i detta fall (och det var förmodligen avsikten med uppgiften, för att göra den relativt enkel), är att en kiseldiod är väldigt "ideal" och när väl strömmen genom den överstiger 1mA så kan man räkna med att spänningsfallet är ca0.7V (se grafen nedan).
Om din uppgift bara förmått orka skapa spänningen 0.5V över kiseldioden, så hade istället blivit 0mA. (Dvs i fallet )
Men som du ser i grafen nedan, för en "ickeidealare" diod så hade det inte heller varit lika lätt, då hade man varit tvungen att titta i grafen vilken spänning dioden hade fått vid just den strömmen (dvs den hade haft en mer resistansliknande karaktär än kiseldioden).
okej tack för flrtydligandet!
jag blev bara förvirrad när det var en diod där och man ska beräkna strömmen, om man ändå räknar "som vanligt" med ström- och spänningslag undrade jag varför dom la en diod där och inte en vanlig resistor bara.
Jag har i andra uppgifter med dioder räknat olika fall, ett fall om spänningen är större än x och när spänningen är mindre än x och beroende på utfall så blev spänningen det ena eller det andra. Därför undrade jag om det var samma med denna eller om man bara räknar strömmen rakt av
Man kan alltid räkna med kirchoffs ström- och spänningslag. Utmaningen med en komponent som dioden är att dess U-I-beroende måste modelleras med en mer komplicerad modell än den linjära som används för en vanlig resistor.
I ideala fallet så kan dioden modelleras som en konstant spänningskälla (med tröskelspänningen) ifall strömmen är tillräckligt hög (det var var det du gjorde i ditt exempel).
JohanF skrev:Man kan alltid räkna med kirchoffs ström- och spänningslag. Utmaningen med en komponent som dioden är att dess U-I-beroende måste modelleras med en mer komplicerad modell än den linjära som används för en vanlig resistor.
I ideala fallet så kan dioden modelleras som en konstant spänningskälla (med tröskelspänningen) ifall strömmen är tillräckligt hög (det var var det du gjorde i ditt exempel).
Exakt men hur ska man veta om en uppgift är i det ideala fallet? Hur vet jag att det var det i detta fall eller när vet jag att det inte är i det ideala fallet?
Maremare skrev:JohanF skrev:Man kan alltid räkna med kirchoffs ström- och spänningslag. Utmaningen med en komponent som dioden är att dess U-I-beroende måste modelleras med en mer komplicerad modell än den linjära som används för en vanlig resistor.
I ideala fallet så kan dioden modelleras som en konstant spänningskälla (med tröskelspänningen) ifall strömmen är tillräckligt hög (det var var det du gjorde i ditt exempel).
Exakt men hur ska man veta om en uppgift är i det ideala fallet? Hur vet jag att det var det i detta fall eller när vet jag att det inte är i det ideala fallet?
Ifall man inte skulle ha räknat det som en ideal diod så skulle det med säkerhet ha stått i uppgiften. Nu stod det ju i uppgiften vad framspänningsfallet var, så tolkningen kan inte vara någon annan. Jag skulle inte ha gjort någon annan tolkning heller.
JohanF skrev:Maremare skrev:JohanF skrev:Man kan alltid räkna med kirchoffs ström- och spänningslag. Utmaningen med en komponent som dioden är att dess U-I-beroende måste modelleras med en mer komplicerad modell än den linjära som används för en vanlig resistor.
I ideala fallet så kan dioden modelleras som en konstant spänningskälla (med tröskelspänningen) ifall strömmen är tillräckligt hög (det var var det du gjorde i ditt exempel).
Exakt men hur ska man veta om en uppgift är i det ideala fallet? Hur vet jag att det var det i detta fall eller när vet jag att det inte är i det ideala fallet?
Ifall man inte skulle ha räknat det som en ideal diod så skulle det med säkerhet ha stått i uppgiften. Nu stod det ju i uppgiften vad framspänningsfallet var, så tolkningen kan inte vara någon annan. Jag skulle inte ha gjort någon annan tolkning heller.
tack för hjälpen! då är jag med!
