Svävningen när man seplar en kvint högre
Om frekvensen är 220Hz högre högre som den blir borde väl svävningen vara 220Hz, men jag har tydligen fel. Enligt facit är C rätt svar, varför?
Svävningar hör man som en varierande amplitud. Den frekvensen kan aldrig vara större än ungefär 10 Hz.
Pieter Kuiper skrev:Svävningar hör man som en varierande amplitud. Den frekvensen kan aldrig vara större än ungefär 10 Hz.
Varför kan den frekvensen aldrig vara större än 10hz?
440 Hz ger upphov till en ton som är 2*440 Hz, och till en som är 3*440 Hz = 1320 Hz, osv.
659.252 Hz ger också upphov till en ton som är 2*659.252 Hz = 1318.504 Hz, osv
Om du spelar både a1 och e2 samtidigt på ett piano, kommer du att svagt höra två toner som ligger 1.5 Hz från varandra
Dualitetsförhållandet skrev:Pieter Kuiper skrev:Svävningar hör man som en varierande amplitud. Den frekvensen kan aldrig vara större än ungefär 10 Hz.
Varför kan den frekvensen aldrig vara större än 10hz?
Det är en biologifråga. Men snabbare amplitudvariationer låter som oljud.
https://academo.org/demos/wave-interference-beat-frequency/
Formulerar med andra ord: det handlar alltså om att först hitta de övertoner som är mycket nära varandra, och sedan är det skillnaden mellan deras frekvens som ger svävningen.
RandomUsername skrev:440 Hz ger upphov till en ton som är 2*440 Hz, och till en som är 3*440 Hz = 1320 Hz, osv.
659.252 Hz ger också upphov till en ton som är 2*659.252 Hz = 1318.504 Hz, osv
Om du spelar både a1 och e2 samtidigt på ett piano, kommer du att svagt höra två toner som ligger 1.5 Hz från varandra
Hur vet du att de ger upphov till toner med 2 respektive 3 gånger så hög frekvens?
¨Precis som laguna sa gäller det att hitta de övertoner som är nära varandra. Jämför du deras övertoner ser du att de är ca 1.496hz skillnad mellan den enas andra överton och den endas första överton.
Dualitetsförhållandet skrev:
Hur vet du att de ger upphov till toner med 2 respektive 3 gånger så hög frekvens?
När man plockar en sträng eller slår på en sträng finns många övertoner: https://musiclab.chromeexperiments.com/Spectrogram/
Men för ett piano är det inte riktigt exakta heltalsförhållanden på grund av strängens styvhet. Där finns ett litet problem med uppgiften. Sedan beror det på hur pianostämmaren har gjort osv.
Svävning är också bara ett coolt fenomen att leka med.
Om du är på en dator så kan du öppna två flikar/fönster av
https://www.szynalski.com/tone-generator/
och spela två närliggande toner och uppleva svävningen direkt.
Ex med 420 Hz och 421 Hz upplever du en svävning med frekvens 1
Ex med 420 Hz och 420.25 Hz upplever du en svävning med frekvens 0.25 Hz (var 4:e sekund).
osv.
Med tre fönster man man få mer komplexa beats osv.
Justeja, formeln för öppet rör är ju våglängd = 2l/n, vilket gör att frekvensen är grundtonen multiplicerat med en faktor ton n. Men hur vet man att det är ett öppet rör vi har och göra med. Jag menar, låt säga att det inte fanns några svarsalternativ, då hade vi inte haft någon indikation på att det är ett öppet rör
Man förväntas veta att ett piano är en stränginstrument?
(Inga rör förstås. En orgel är något helt annat.)
