8 svar
218 visningar
tinjaasod 1
Postad: 26 jun 03:27 Redigerad: 26 jun 09:25

Ta ikapp en årskurs

Hej, just nu försöker jag finna ett sätt att ta tillbaka all kunskap jag missat under årskurs 8. Har alltid varit mycket föra alla barn och har enkelt för inlärning, men eftersom jag varit hemma sittare senaste året har en del viktiga skolkunskaper missats. Mitt mål är att få betydet A inprinsip alla ämnen i 9:an vilket bidrar till att det är så viktigt för mig att plugga ikapp. Vad bör mitt huvud fokus finnas på inom alla ämnen. (i detalj tack, dvs viktiga delar i alla ämnen.

Korra 3787
Postad: 26 jun 09:43

Din fråga är bred. 

Plugga varje dag, dela upp studierna i 6-7 sessioner. 50 min på varje ungefär. Ta lite pauser emellan. Till slut lär du dig hur du ska göra bättre, var observant. 

Ställ den här frågan till ChatGPT istället. 
https://chatgpt.com/

Hondel 1339
Postad: 26 jun 12:54

Frågan var väl VILKA ämneskunskaper som skulle läsas inte, inte HUR de skulle läsas in?

Korra 3787
Postad: 26 jun 14:20

"Mitt mål är att få betyget A i princip alla ämnen i 9:an" 
Det tips JAG gav är RELEVANTA! 

Så trevligt det blir när man är bitter som du.. Ta det lugnt med versalerna. 

Välkommen till Pluggakuten! 

Bra kämpat med att komma tillbaka till skolan! Det är inte lätt!

Jag menar inte att vara en dysterkvist, men eftersom att du varit borta från skolan en längre tid, kanske det är bra att sätta upp ett delmål som är lättare att nå? Du behöver inte ge upp på tanken om att få toppbetyg, men det kan vara bra att sätta mindre mål också, så att du kan få känna att du lyckats med skolan även om du inte får toppbetyg. Dina mål kan exempelvis vara: 

  • Nivå ett: Gå till skolan alla skoldagar (om du inte blir förkyld eller så, självklart). 
  • Nivå två: Vara i skolan hela dagen, alla skoldagar. 
  • Nivå tre: Bli godkänd i alla ämnen. 
  • Nivå fyra: Få minst 250 i meritpoäng. 
  • Nivå fem: Få minst 300 i meritpoäng. 
  • Nivå sex: Få A i alla ämnen. 

Risken är att du associerar skolan med att misslyckas, fastän du kanske når, säg, C i de flesta ämnen. 

Vad säger dina lärare i skolan om din utveckling? Vad läste du senast i respektive ämne? :)

Hondel 1339
Postad: 26 jun 16:19

Haha wow, det var inte min mening att låta bitter. Jag kunde lika använt fetstil eller något för att understryka vad jag ville säga. Notera också mitt frågetecken, det var alltså en fråga jag ställde, inte något gnäll eller klagande.

I alla fall, jag håller dels med Smutstvätt att det kan bli övermäktigt att ta igen allt över sommaren (beroende på hur mycket du varit borta). Så det är nog bra att prioritera och börja försiktigt.

Sedan har jag tyvärr svårt säga vad du ska plugga rent kunskapsmässigt. Vissa ämnen där det finns en tydlig lärobok kanske det är enkelt att skaffa boken och sedan bara börja plugga, men i andra ämnen finns kanske inte det. Kanske någon som är högstadielärare här kan berätta, men kanske bäst är att du pratar med dina lärare.

Smutstvätt 24577 – Moderator
Postad: 26 jun 22:39 Redigerad: 26 jun 22:47

Även om det kan verka torrt, finns det mycket att hämta i skolans läroplan för grundskolan. Den nuvarande, Lgr22, innehåller både en övergripande beskrivning av vad eleverna ska lära sig, och kursplaner för enskilda skolämnen. Nedan finns ett axplock från de övergripande beskrivningarna, samt grundskolans ämnens kursplaner. Ta ett ämne i taget och gå igenom varje punkt för sig. Känns det som att du har koll på den punkten, sätt en bock. Om du känner dig osäker på punkten, sätt ett frågetecken, och om du känner att du inte kan det alls, sätt en ruta (så kan du bocka av den sedan).

 

Läroplanen inleds med kapitlen Värdegrund och uppdrag samt Övergripande mål och riktlinjer. Nedan har jag citerat de delar som nämner specifika kunskaper, förmågor eller värderingar. 

Från kapitlet Värdegrund och uppdrag:
  • Skolväsendet vilar på demokratins grund.
  • [Skolan] ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
  • Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår ­gemensamma miljö.
  • Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
  • Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter.
  • Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter.
  • Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.
  • Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.
  • Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.
  • Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
  • Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
  • Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.
  • Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer.
  • Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
  • Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
  • Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
  • Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.

Här nämns även fyra övergripande perspektiv: 

  • En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all ­undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
  • Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
  • Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt för att leva i ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
  • Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

 

Från kapitlet Övergripande mål och riktlinjer:

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
  • tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

Alla som arbetar i skolan ska

  • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
  • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor,
  • i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet,
  • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper,
  • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt, och
  • i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför.

 

Läraren ska

  • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
  • öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
  • synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor,
  • planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,
  • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
  • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
  • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

 

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • har fått kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, och
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

 

Skolans mål är att varje elev

  • kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
  • har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och
  • har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.

 

Skolans mål är att varje elev

  • utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
  • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

 

Rektorn har ett särskilt ansvar att

  • i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger

 

Allt som allt är det många punkter skolan ansvarar för att tillhandahålla till sina elever. Allt är inte handlingsbart för dig som enskild elev, men det är bra att gå igenom punkterna och fundera över om det är något du missat under året du varit hemma. I så fall kanske du behöver ta hjälp av skolan för att ta igen de områdena. 

 

Därefter följer kursplaner för grundskolans alla ämnen. Nedan är de grupperar i kategorierna Kärnämnen, Samhällsorienterade ämnen, Naturvetenskapligt orienterade ämnen, Praktiskt inriktade ämnen och Övriga ämnen. Nedanstående är taget direkt från Lgr22.

OBS! Det är mycket i varje ämne, så ta ett i taget. :)

 

Ämnen: 

Engelska

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förståelse av engelska i tal och skrift,
  • förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där engelska används.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Kommunikationens innehåll

  • Aktuella och för eleven bekanta ämnesområden.
  • Vardagliga situationer, intressen, aktiviteter och händelseförlopp.
  • Åsikter, känslor, erfarenheter och framtidsplaner samt relationer och etiska frågor.
  • Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i oli­ka sammanhang och områden där engelska används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.

Lyssna och läsa – reception

  • Talad engelska, även med inslag av regional och sociolektal variation, och tex­ter, från olika medier.
  • Talad engelska och texter som är instruerande, informerande, beskrivande, be­rättande, diskuterande, argumenterande och kontaktskapande – varje slag för sig eller i olika kombinationer – till exempel samtal, intervjuer, ny­he­ter, reportage och tidningsartiklar.
  • Skönlitteratur och annan fiktion, även i talad och filmatiserad form.
  • Sånger och dikter.
  • Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att an­passa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte.
  • Sökning och värdering av innehåll i muntliga och skriftliga källor av olika slag, utifrån olika syften.
  • Språkliga företeelser, däribland uttal, grammatiska strukturer och sat­s­bygg­nad, ord med olika stilvärden och fasta språkliga uttryck samt stav­ning, i det språk eleverna möter.
  • Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

  • Samtal, diskussion och skrivande där eleverna berättar, beskriver, in­strue­rar och motiverar sina åsikter.
  • Strategier för att bidra till och underlätta samtal och skriftlig interaktion, även digital, till exempel genom att ge bekräftelse, ställa följdfrågor, lyssna aktivt, formulera om, förklara, bidra med nya infallsvinklar och avsluta på ett artigt sätt.
  • Språkliga företeelser, däribland uttal, ord och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad samt stavning i elevernas egen pro­duktion och interaktion.
  • Bearbetning av egna muntliga och skriftliga framställningar för att för­tyd­liga, variera, precisera och anpassa kommunikationen efter syfte, motta­gare och sammanhang.
Matematik

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Taluppfattning och tals användning

  • Reella tal och deras egenskaper samt talens användning i matematiska situa­tio­ner.
  • Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal.
  • Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt an­vändning av prefix.
  • Matematiska lagar och regler samt deras användning vid beräkningar med tal i bråk-, decimal- och potensform.
  • Metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid över­slags­räkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av di­gitala verk­tyg vid beräkningar.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Algebra

  • Matematiska likheter samt hur likhetstecknet används för att teckna ekvationer och funktioner.
  • Variablers användning i algebraiska uttryck, formler, ekvationer och funk­tioner.
  • Metoder för att lösa linjära ekvationer och enkla andragradsekvationer.
  • Mönster i talföljder och geometriska mönster samt hur de konstrueras, be­sk­rivs och uttrycks generellt.
  • Programmering i visuell och textbaserad programmeringsmiljö. Hur algo­rit­mer skapas, testas och förbättras vid programmering.

Geometri

  • Geometriska objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Kon­struk­tion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
  • Geometriska satser och formler samt argumentation för deras giltighet.
  • Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
  • Likformighet och kongruens.

Sannolikhet och statistik

  • Sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikhet i olika situationer. Be­döm­ningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt ma­terial.
  • Kombinatoriska principer och hur de kan användas i olika situationer.
  • Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att be­skriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan di­gitala verktyg.
  • Lägesmått och spridningsmått samt hur de används för bedömning av re­sultat vid statistiska undersökningar.

Samband och förändring

  • Proportionalitet och hur det används för att uttrycka skala, lik­for­mig­het och förändring.
  • Härledda enheter, till exempel km/h och kr/kg.
  • Procent och förändringsfaktor för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden.
  • Räta linjens ekvation och förändringstakt. Användning av räta lin­jens ekvation för att beskriva samband.
  • Funktioner och hur de används för att beskriva samband och förändring samt undersöka förändringstakt. Hur funk­tio­ner uttrycks i form av grafer, tabeller och funktionsuttryck.

Problemlösning

  • Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer och inom oli­ka ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Formulering av matematiska frågeställningar utifrån olika situationer och äm­nesområden.
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
Svenska

Syfte med ämnet (i hela grundskolan): 

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och
  • kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera tex­ter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
  • Sammanfattning av texter.
  • Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bear­bet­ning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
  • Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, stycke­in­del­ning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
  • Språkliga handböcker och digitala verktyg för ordförståelse, språkriktighet och variation.

Tala, lyssna och samtala

  • Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kun­ska­per, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och be­möta argument.
  • Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. An­pass­ning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och samman­hang. Talmanus och olika verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer, såväl med som utan digital teknik.

Texter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser männi­skors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poe­ti­ska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de hi­sto­ri­ska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
  • Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utre­dan­de, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, upp­byggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
  • Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan sam­spela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teater­före­ställ­ningar och webbtexter.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och samman­hang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
  • Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter och sociolekter. Fram­trädande skillnader och likheter mellan de nordiska språken. De natio­nella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
  • Språkbruk och språkförändring genom tiderna, till exempel vilka språk som påverkat svenskan historiskt och i nutid.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digi­tala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors till­för­lit­lig­het med ett källkritiskt förhållningssätt.
Geografi

Syfte med ämnet (i hela grundskolan): 

Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla

  • kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen,
  • kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling, och
  • förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Geografiska förhållanden, mönster och processer

  • Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förän­drar landskapet.
  • Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riske­rar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jord­bäv­ningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sår­barhet och hur risker kan förebyggas.
  • Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjäns­ter.
  • Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: be­folknings­fördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urba­nisering.
  • Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geo­grafiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Hållbar utveckling

  • Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, sam­hälle och natur i olika delar av världen.
  • Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara natur­resurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intresse­kon­flik­ter kring naturresurser.
  • Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som de­mo­grafi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
  • Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.

Geografins metoder och verktyg

  • Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället.
  • Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enk­la former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verk­tyg och begrepp.
Historia

Syfte med ämnet (i hela grundskolan): 

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att ut­veck­la

  • kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
  • förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
  • förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

  • Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess be­ty­delse för vår egen tid.
  • Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för männi­skor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till indu­stria­lise­ringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideo­logier.
  • Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950

  • Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av de­mo­krati och diktatur.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folk­för­driv­ningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
  • Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kri­ti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika ak­tö­rer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bild­andet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
  • Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i värl­den efter det kalla krigets slut.
  • Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring lev­nads­villkor, migration och makt.
  • Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kriti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och på­verka våra föreställningar om framtiden.
Religionskunskap

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
  • förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
  • förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av me­ning, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden.
  • Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och budd­hism.
  • Likheter och skillnader i religiösa tolkningar och praktiker mellan och inom olika religioner. Huvudinriktningar inom kristendom och andra religioner.
  • Tolkning av och samtal om religiös och livsåskådningsmässig symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder, samt i ritualer och este­ti­ska uttryck.
  • Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.
  • Orientering om sekulära livsåskådningar och livshållningar, till exempel hu­manism och ateism.

Religion och samhälle

  • Kritisk granskning av hur religion och religiositet framställs och rep­re­sen­te­ras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka in­di­vider och samhället i stort.
  • Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska sam­hället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.
  • Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära syn­sätt, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller.

Etik och livsfrågor

  • Grundprinciper inom några etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.
  • Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och uti­från etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rätt­visa och solidaritet.
  • Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt uti­från tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frå­gor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet.
Samhällskunskap

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
  • kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
  • förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Individer och gemenskaper

  • Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
  • Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjuk­vårds­systemet och arbetslöshetsförsäkringen.
  • Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.

Samhällsresurser och fördelning

  • Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
  • Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skil­da förutsättningar för olika länder och regioner.
  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och för­mögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt par­la­men­tarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
  • Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Same­tinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
  • Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att på­ver­ka den demokratiska processen.
  • FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bak­grund och innehåll.

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och inter­nationellt ar­bete för att främja mänskliga rättigheter.
  • De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska mino­ri­tets­politiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Krimi­nal­vår­dens uppgifter.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Biologi

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
  • förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
  • förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Natur och miljö

  • Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. Arvs­massans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö.
  • Några gentekniska metoder samt möjligheter, risker och etiska frågor kopp­lade till genteknik.
  • Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och till­gäng­liga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och ener­gins flöden.
  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av bio­logisk mångfald och ekosystemtjänster.

Kropp och hälsa

  • Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funk­tion och samverkan.
  • Virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Hur infek­tionssjukdomar kan förebyggas och behandlas.
  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur häl­so­problem kan begränsas på individ- och samhällsnivå.
  • Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om rela­tioner, kärlek, ansvar, samtycke och ömsesidighet. Sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel.

Systematiska undersökningar och granskning av information

  • Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formu­lering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
  • Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De biologiska förklaringsmodellernas historiska fram­växt, användbarhet och föränderlighet.
  • Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Fysik

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället,
  • förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och
  • förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Fysiken i naturen och samhället

  • Universums uppkomst, uppbyggnad och utveckling samt förutsättningar för att finna planeter och liv i andra solsystem.
  • Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
  • Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växt­hu­seffek­ten och klimatförändringar.
  • Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika ty­per av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.
  • Partikelstrålning och elektromagnetisk strålning, deras an­vänd­nings­områ­den och risker.
  • Hur ljus breder ut sig, reflekteras och bryts.
  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism samt mellan ström och spän­ning i elektriska kretsar. Hur kretsarna kan användas i elektrisk utrustning.
  • Krafter, rörelser och rörelseförändringar samt hur kunskaper om detta kan an­vändas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
  • Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräk­ningar av densitet och hastighet.

Systematiska undersökningar och granskning av information

  • Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. For­mulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
  • Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och ut­veck­lingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklarings­modeller­nas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
  • Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.
Kemi

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet kemi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
  • förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
  • förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

  • Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur äm­nen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärn­partiklar.
  • Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mät­ning och identifikation av ämnen.
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, väx­ter och människokroppen.
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frå­gor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och sprid­ning av miljögifter.
  • Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i män­ni­sko­­kroppen.
  • Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen.
  • Utveckling av produkter och material, till exempel läkemedel, funktions­klä­der och batterier.
  • Några produkters livscykler och påverkan på miljön.

Systematiska undersökningar och granskning av information

  • Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
  • Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Teknik

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid,
  • kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion, och
  • förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Internet och några andra globala tekniska system samt deras fördelar, risker och begränsningar.
  • Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i samhället, däri­bland vid lagring av data.
  • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala as­pek­ter av hållbar utveckling.
  • Hur tekniken möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
  • Hur föreställningar om teknik påverkar individers användning av tekniska lös­ningar och yrkesval.

Tekniska lösningar

  • Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska sy­stem, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transport­system.
  • Tekniska lösningar för styrning och reglering med hjälp av elektronik och olika typer av sensorer. Hur tekniska lösningar som utnyttjar elektronik kan prog­ram­meras. Begrepp som används i samband med detta.
  • Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner samt betydelsen av materialens egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet.
  • Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon indu­striell process, till exempel vid tillverkning av livsmedel och för­pack­ningar.

Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, under­sökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbets­processen samverkar i det egna arbetet och i teknik­utvecklingsarbeten i samhället, till exempel inom arkitektur och kollek­tiv­tra­fik.
  • Hur digitala verktyg kan användas i teknikutvecklingsarbete, till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
  • Egna konstruktioner där man använder styrning eller reglering med hjälp av programmering.
  • Dokumentation av tekniska lösningar: skisser, ritningar, fysiska och digi­tala modeller samt rapporter som beskriver teknikutvecklings- och kon­struk­tionsarbeten.
Bild

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syftet med bildarbetet, och
  • förmåga att analysera samtida och historiska bilders innehåll, uttryck och funktioner.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Bildframställning

  • Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om frågor som är angelägna för eleverna.
  • Två- och tredimensionellt bildarbete.
  • Kombinationer av bild, ljud, objekt och text i eget bildskapande.
  • Digitalt skapande och digital bearbetning av fotografier, rörlig bild och andra typer av bilder.
  • Presentationer av eget bildskapande från idé och process till slutgiltigt resultat.
  • Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning och spridning av bilder. Eventuella konflikter mellan yttrandefrihet och integritet vid användning och spridning av bilder.

Tekniker, verktyg och material

  • Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Verktyg och material för två- och tredimensionellt bildarbete. Hur dessa verktyg och material kan användas för bestämda syften.

Bildanalys

  • Samtida konst- och dokumentärbilder samt konst och arkitektur från olika tider och kulturer. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
  • Mediebilders utformning och påverkan och hur dessa bilder kan tolkas och kritiskt granskas.
  • Bilder som behandlar identitet och maktrelationer, till exempel sexualitet, etnicitet och kön. Hur dessa perspektiv gestaltas och konstrueras.
  • Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.
Musik

Syfte med ämnet (i hela grundskolan): 

Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att sjunga och spela i olika musikaliska former och genrer,
  • förmåga att skapa musik samt uttrycka och kommunicera tankar och idéer i musikalisk form, och
  • förmåga att uppleva och reflektera över musikens innehåll, funktion och be­tydelse i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Musicerande och musikskapande

  • Sång, melodispel och ackompanjemang med genretypiska musikaliska uttryck, unisont och i stämmor.
  • Rytmisk och melodisk improvisation med röst, rörelse och instrument med ut­gångs­­punkt i musikaliska byggstenar.
  • Komposition i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.
  • Gestaltning och kommunikation av musikaliska tankar och idéer i kom­bi­na­tion med andra uttrycksformer.

Musikens verktyg

  • Rösten och hur den kan varieras och användas för vokala uttryck inom oli­ka genrer och ensembletyper.
  • Ackord-, melodi-, bas- och slagverksinstrument samt digitala verktyg för musice­rande och musikskapande.
  • Röstvård och hörselvård. Orsaker till att tal, sång, musiklyssnande och musice­rande kan bidra till skador samt hur dessa skador kan förebyggas.
  • Musikaliska byggstenar: puls, rytm, tempo, taktarter, klang, tonhöjd, dy­na­mik, fraser, perioder, musikalisk form, ackord, ackompanjemangsmodeller och basgångar.
  • Musiksymboler, grafisk notation, ackordbeteckningar och grundläggande no­tkännedom.

Musikens sammanhang och funktioner

  • Musikens påverkan på och betydelse för människa och samhälle. Musikens funk­tion för att uttrycka identitet, normer och grupptillhörighet i olika kul­tu­rer och sociala sammanhang.
  • Hur musik används som meningsskapande uttrycksform i olika medier, till exempel i film och spel.
  • Rättigheter och skyldigheter vid bruk av musik i olika sammanhang.
  • Musikinstrumentens funktioner och uttryck i olika genrer och sam­man­hang.
  • Musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik från oli­ka tidsperioder. Framväxten av olika genrer samt några centrala ton­sätta­re, låtskrivare och musikaliska verk.
Slöjd

Syfte med ämnet (i hela grundskolan): 

Undervisningen i ämnet slöjd ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga verktyg och hantverkstekniker,
  • förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet, och
  • förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker

  • Metall, textil, trä och andra material. Materialens kombinationsmöjligheter med varandra.
  • Verktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Utvecklade former av hantverkstekniker och begrepp som används i sam­band med dessa.
  • Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbets­beskriv­ningar, skapade såväl med som utan digitala verktyg.

Slöjdens arbetsprocesser

  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning samt ref­lektion över arbetsprocessen och resultatet. Hur delarna i arbets­processen samverkar och påverkar resultatet.
  • Undersökande av olika material och hantverkstekniker utifrån deras kom­bi­nations- och konstruktionsmöjligheter.

Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling

  • Design, mode, konsthantverk och hemslöjd från olika kulturer och tider som inspirationskällor för det egna skapandet.
  • Hur färg, form och material kan kombineras för att skapa personliga uttryck i egna slöjdföremål.
  • Jämförelser mellan olika slöjdmaterial utifrån deras kvalitet och påverkan på miljön, till exempel mellan natur- och konstmaterial, förnybara och icke för­nybara material.
  • Resurshushållning genom återbruk, reparation samt vård av material och före­mål.
Hem- och konsumentkunskap

Syfte med ämnet (i hela grundskolan): 

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska ge eleverna förut­sättningar att utveckla

  • förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika behov och sam­man­hang samt hantera annat praktiskt arbete som förekommer i ett hem,
  • kunskaper om ekonomi och konsumtion i hemmet, och
  • förmåga att värdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Mat och matlagning

  • Matlagning för olika behov och sammanhang.
  • Livsmedels egenskaper och användningsområden.
  • Val av livsmedel och metoder för matlagning, däribland bakning. Att pla­nera, organisera och utvärdera arbetet.
  • Skapande av egna måltider, till exempel utifrån säsong och rester.
  • Instruktioner och recept. Hur de kan läsas och följas samt begrepp för mat­lag­ning.
  • Samtal om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur i samband med mat­lagning.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
  • Hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och för­varing av livsmedel.

Privatekonomi och konsumtion

  • Ungas privatekonomi. Konsumtion och ekonomisk planering, däribland att göra en budget.
  • Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.
  • Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på kon­sumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.
  • Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Garanti, reklamation, ånger­rätt, öppet köp och köp från privatperson samt skillnad mellan köp i butik och på internet.

Levnadsvanor

  • Sammansättning av varierade och balanserade måltider och anpassning till indi­viduella behov.
  • Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner.
  • Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.
  • Resurshushållning. Ställningstaganden vid val och användning av livs­me­del och andra varor. Hur produktion, transport och återvinning av livs­me­del och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö.
  • Rutiner och metoder för rengöring och tvätt.
Idrott och hälsa

Syfte med ämnet (i hela grundskolan): 

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla

  • förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • förmåga att genomföra och anpassa aktiviteter inom friluftsliv och ute­vis­tel­se efter olika förhållanden och miljöer,
  • förmåga att planera, genomföra och värdera olika aktiviteter utifrån hur de påverkar fysisk förmåga och hälsa, och
  • förmåga att agera säkert och förebygga risker i samband med rörelse, friluftsliv och utevistelser samt att simma och hantera nödsituationer på land och i vatten.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Rörelse

  • Komplexa rörelser i lekar, spel, idrotter och andra rörelseaktiviteter, inom­hus och utomhus.
  • Olika former av dans samt skapande av rörelse- och träningsprogram till mu­sik, takt och rytm.
  • Träningslära: konditionsträning, koordinationsträning, styrketräning och rör­lighetsträning utifrån olika ändamål och individuella behov.
  • Olika verktyg, däribland digitala för att planera, genomföra och värdera rörelse­aktiviteter.
  • Olika simsätt i mag- och ryggläge.

Friluftsliv och utevistelse

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel såväl med som utan stöd av digitala verktyg.
  • Planering och genomförande av friluftsaktiviteter i skilda miljöer under oli­ka årstider.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämp­ning i praktiken.
  • Kulturella traditioner i friluftsliv och utevistelse.
  • Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nöd­situa­tioner i och vid vatten med hjälpredskap.

Hälsa och levnadsvanor

  • Planering och genomförande av olika aktiviteter utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.
  • Kroppsideal och normer inom olika rörelsekulturer. Hur de påverkar individers möjligheter till deltagande i olika aktiviteter.
  • Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.
  • Dopning och lagar och andra bestämmelser som reglerar förbud mot dopning.
  • Samtal om upplevelser av olika aktiviteter och värdering av hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.
  • Förebyggande av skador genom allsidig träning, anpassning av belastning och tekniker för rörelseutföranden.
  • Säkerhet och hänsynstagande i samband med olika aktiviteter.
  • Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.
Moderna språk

Syfte med ämnet (i hela grundskolan):

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla

  • förståelse av målspråket i tal och skrift,
  • förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • förståelse av kulturella och sociala förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används.

 

Centralt innehåll för årskurs 7-9:

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och hän­del­ser.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper. Målspråkets utbredning i världen.

Lyssna och läsa – reception

  • Tydligt talat språk och enkla texter som är instruerande, beskrivande och kontaktskapande, från olika medier.
  • Dialoger, samtal och intervjuer.
  • Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form.
  • Sånger och dikter.
  • Muntliga och skriftliga meddelanden samt information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.
  • Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.
  • Sökning av enkel information i ett avgränsat urval av muntliga och skrift­liga källor av olika slag för användning i egen produktion och interaktion.
  • Språkliga företeelser, däribland uttal, ord och fasta språkliga uttryck, gram­matiska strukturer och stavning, i det språk eleverna möter.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av fram­ställningar och samtal.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

  • Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sam­manhängande tal och skrift.
  • Strategier, däribland omformuleringar, frågor och stödjande fraser, för att bid­ra till och underlätta samtal och skriftlig interaktion, även digital.
  • Språkliga företeelser, däribland uttal, ord, artighetsfraser, tilltalsord och an­dra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer och stavning i ele­vernas egen produktion och interaktion.
  • Bearbetning av egna muntliga och skriftliga framställningar för att för­tyd­liga och anpassa kommunikationen efter syfte och mottagare.

 

När du kommit fram till vad du behärskar och inte inom ett ämne, behöver du kontakta läraren i det ämnet och stämma av vilka områden det är som kommer att tas upp i nian. Flera av områdena du inte känner igen är säkert sådana områden som kommer att tas upp i nian, men en del är säkert sådant du missat också. 

Tråden har rensats på två inlägg som var irrelevanta för diskussionen. /moderator 

Jag skulle säga att förutom hårt arbere och det där vanliga så gör också dina ambitioner tydliga för dina lärare och be om feedback. När du gör det kommer de se på dig annorlunda och ge dig annorlunda/mer hjälp.

Svara Avbryt
Close