66 svar
1134 visningar
Zeshen 398
Postad: 18 feb 2017

Teknisk Fysik

Man behöver ju 22,5 meritpoäng för att komma in i teknisk fysik på KTH. Det är ju nästan omöjlig om man inte är bra på allt och det är väl svårt alla vara det?

Beror på urvalsgruppen, men BI är 22,5 ja. Dock tog de (HT16) endast in 6 pers. till civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik. 46 personer antogs på HP, som ligger på 1,75. Lika många togs in från MaFy. Kort sagt: satsa på någon av dem. Det är svårt att få 22,5 men det är ju också en väldigt tung utbildning. 

Zeshen 398
Postad: 18 feb 2017

Vad är skillnaden mellan BI och BII?

Varför är det lägre intagning på BII om man har kompletterat?

Zeshen 398
Postad: 18 feb 2017

och på MaFy är det max 75 poäng, hur många poäng behöver man till teknisk fysik? står det 35?

emmynoether 728
Postad: 19 feb 2017

En tredjedel tas in via MaFy. 30 poäng krävs för att ens få konkurrera i den gruppen och minsta som krävs för att komma in beror ju på hur många som konkurrerar. Om jag får gissa så tror jag man är rätt säker med 35-40 poäng.

Zeshen 398
Postad: 19 feb 2017

Är uppgifterna super svåra? 40/70 är ju bara drygt hälften av alla poäng.

Zeshen 398
Postad: 19 feb 2017
Smutstvätt skrev :

Beror på urvalsgruppen, men BI är 22,5 ja. Dock tog de (HT16) endast in 6 pers. till civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik. 46 personer antogs på HP, som ligger på 1,75. Lika många togs in från MaFy. Kort sagt: satsa på någon av dem. Det är svårt att få 22,5 men det är ju också en väldigt tung utbildning. 

 Är det inte 1/3 av alla platser, men nu bara 6 personer?

emmynoether 728
Postad: 22 feb 2017
Zeshen skrev :
Smutstvätt skrev :

Beror på urvalsgruppen, men BI är 22,5 ja. Dock tog de (HT16) endast in 6 pers. till civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik. 46 personer antogs på HP, som ligger på 1,75. Lika många togs in från MaFy. Kort sagt: satsa på någon av dem. Det är svårt att få 22,5 men det är ju också en väldigt tung utbildning. 

 Är det inte 1/3 av alla platser, men nu bara 6 personer?

 Någon får rätta mig om jag har fel men BI är gamla betygssytemet, alltså IG-MVG. 6 personer togs alltså in via den kvoten och alla som sökte med F-A sökte in via en separat kvot som hette BIEX. Nytt för i år är att man slagit ihop BI och BIEX till en och samma kvot som nu igen heter bara BI. Om du ska söka in i år är det alltså BI du kommer söka via men ska du jämföra med tidigare år så ska du jämföra dina betyg med BIEX-gruppen.

sprite111 682
Postad: 22 feb 2017

Av ren nyfikenhet, syftar du möjligen på: Teknisk fysik, civilingenjör 300 hp?

emmynoether 728
Postad: 22 feb 2017 Redigerad: 22 feb 2017
Zeshen skrev :

Är uppgifterna super svåra? 40/70 är ju bara drygt hälften av alla poäng.

 Det beror väl på vad du tycker är svårt? :) Dem flesta tycker proven är svåra men det är bara för att dem inte pluggat ordentligt, vanlig gymnasiestrategi där man börjar en vecka innan provet räcker inte (för dem flesta).

Uppgifterna är ungefär i svårighetsgrad med de första kurserna i matematik och fysik på högskolan. För matten ska du till exmepel kunna derivera "normala" elementära funktioner samt kvoter/produkter/sammansatta funktioner av dessa utan formelblad. Du ska kunna integrera dem vanliga integralerna utan formelblad. Du ska ha koll på dem vanligaste trigonometriska identiteterna, trigonometriska satserna och till exempel värden för dem vanliga vinklarna (30, 45, 60, 90, 120 grader osv), igen utan formelblad. Sen är det väl mycket allmänt som logaritmlagar, potenslagar, definitions- och värdemängder..

Fysikdelen är mestadels på gymnasienivå, du ska i princip kunna lösa uppgifter från klassisk fysik och enklare modern fysik utan hjälp av formelblad samt göra uppskattningar och fysikaliska antaganden. 

 

Om du vill veta min ärliga uppfattning så är Mafy-provet det absolut enklaste sättet att komma in på Teknisk Fysik. Börjar du till exempel plugga nu och verkligen lägger ner tid så bör du klara det. Mitt tips är att göra gamla prov från deras hemsida (googla). Gör ett helt prov, när du stöter på en uppgift du inte klarar så tittar du inte i facit utan du plockar fram din gymnasiebok och läser kapitlet som den typen av uppgifter behandlas i, sen försöker du lösa uppgiften igen och om det fortfarande inte går så läser du lite till. När du sedan tror att du löst uppgiften så tittar du i facit, om du hade rätt och förstår varför det blev rätt så går du vidare, om du har fel så börjar du om igen. Det är så man täpper igen kunskapsluckor på riktigt, inlärningen blir mycket djupare när man måste analysera sina misstag och förstå varför det blev fel jämfört med att bara läsa någon annans lösning eller se svaret redan innan.

 

Om du har fler frågor om provet eller Teknisk Fysik för den delen så är det bara att skicka ett meddelande eller skriva här :)

Zeshen 398
Postad: 22 feb 2017
sprite111 skrev :

Av ren nyfikenhet, syftar du möjligen på: Teknisk fysik, civilingenjör 300 hp?

 Aa, det finns väl inte bara teknisk fysik utan civilingenjör? (På KTH)

Zeshen 398
Postad: 22 feb 2017
emmynoether skrev :
Zeshen skrev :

Är uppgifterna super svåra? 40/70 är ju bara drygt hälften av alla poäng.

 Det beror väl på vad du tycker är svårt? :) Dem flesta tycker proven är svåra men det är bara för att dem inte pluggat ordentligt, vanlig gymnasiestrategi där man börjar en vecka innan provet räcker inte (för dem flesta).

Uppgifterna är ungefär i svårighetsgrad med de första kurserna i matematik och fysik på högskolan. För matten ska du till exmepel kunna derivera "normala" elementära funktioner samt kvoter/produkter/sammansatta funktioner av dessa utan formelblad. Du ska kunna integrera dem vanliga integralerna utan formelblad. Du ska ha koll på dem vanligaste trigonometriska identiteterna, trigonometriska satserna och till exempel värden för dem vanliga vinklarna (30, 45, 60, 90, 120 grader osv), igen utan formelblad. Sen är det väl mycket allmänt som logaritmlagar, potenslagar, definitions- och värdemängder..

Fysikdelen är mestadels på gymnasienivå, du ska i princip kunna lösa uppgifter från klassisk fysik och enklare modern fysik utan hjälp av formelblad samt göra uppskattningar och fysikaliska antaganden. 

 

Om du vill veta min ärliga uppfattning så är Mafy-provet det absolut enklaste sättet att komma in på Teknisk Fysik. Börjar du till exempel plugga nu och verkligen lägger ner tid så bör du klara det. Mitt tips är att göra gamla prov från deras hemsida (googla). Gör ett helt prov, när du stöter på en uppgift du inte klarar så tittar du inte i facit utan du plockar fram din gymnasiebok och läser kapitlet som den typen av uppgifter behandlas i, sen försöker du lösa uppgiften igen och om det fortfarande inte går så läser du lite till. När du sedan tror att du löst uppgiften så tittar du i facit, om du hade rätt och förstår varför det blev rätt så går du vidare, om du har fel så börjar du om igen. Det är så man täpper igen kunskapsluckor på riktigt, inlärningen blir mycket djupare när man måste analysera sina misstag och förstå varför det blev fel jämfört med att bara läsa någon annans lösning eller se svaret redan innan.

 

Om du har fler frågor om provet eller Teknisk Fysik för den delen så är det bara att skicka ett meddelande eller skriva här :)

Tack för svaren!

Men om matten är på högskolenivå så måste man läsa linjär algebra och envariables analys? 

Jag kommer gå på matte 5, matte specialisering och fysik 3. Undrar om det kommer hjälpa.

Så man behöver minst 40p och totalt är det 70?

Är det meningen att man ska hinna med alla uppgifter?

Är det inte konstigt att man kommer in med 40/70

känns som om man behöver minst 62/70 om man jämför med HP och BI

Det är nog lite svårare uppgifter på MaFy, för att det skall ge tydligt utslag.

emmynoether 728
Postad: 23 feb 2017

Uppgifterna är någonstans mellan svår gymnasiematematik och inledande envariabelanalys, linjär algebra ingår inte. Allt material som behövs finns säkert i dina gymnasieböcker men uppgifterna i dem kommer förmodligen vara lite för lätta.

 

Ingen kan säga om du kommer in på 40 poäng. Vid 30 är du godkänd och sen konkurrerar du med alla andra som är godkända. Om det är 45 platser och 60 sökande  personer som söker med poäng över 30 så är det dem 45 bästa som kommer in. Men alla år hittills så har alla med resultat över 33 poäng, om jag minns rätt, kommit in. Därav bör man vara ganska säker vid ungefär 40 poäng eller mer, det var så jag resonerade.

 

Tidsbrist brukar det inte vara, alla regler står på deras hemsida. Man har flera timmar på sig på varje del. 

 

Om det är konstigt att poängnivån inte ligger högre kan jag inte svara på men det är inte något gymnasieprov vi pratar här. Provet är verkligen utformat på ett sådant sätt att det ska vara mycket svårare än gymnasienivå, det ska vara en väg in för elever som har någon slags begåvning för fysik och matematik eller för elever som är beredda på att jobba riktigt hårt. Jag vet inte hur det ser ut idag men jag tror att någon berättade för mig att ungefär 10-20% av provdeltagarna får 30 poäng eller mer, vilket är väldigt lite om du tänker efter. 

 

Kort och gott, provet är svårt! Ska du göra det så underskatta det inte. Precis som jag skrev innan, du kommer förmodligen inte klara det om du inte börjar plugga ganska snart. Matte 5 eller fysik 3 kommer kanske hjälpa lite men det räcker inte på långa vägar. Om du inte är väldigt duktig på matematik och fysik så behöver du nog minst 1-2 månader av förberedelser.

Zeshen 398
Postad: 24 feb 2017 Redigerad: 24 feb 2017
emmynoether skrev :

Uppgifterna är någonstans mellan svår gymnasiematematik och inledande envariabelanalys, linjär algebra ingår inte. Allt material som behövs finns säkert i dina gymnasieböcker men uppgifterna i dem kommer förmodligen vara lite för lätta.

 

Ingen kan säga om du kommer in på 40 poäng. Vid 30 är du godkänd och sen konkurrerar du med alla andra som är godkända. Om det är 45 platser och 60 sökande  personer som söker med poäng över 30 så är det dem 45 bästa som kommer in. Men alla år hittills så har alla med resultat över 33 poäng, om jag minns rätt, kommit in. Därav bör man vara ganska säker vid ungefär 40 poäng eller mer, det var så jag resonerade.

 

Tidsbrist brukar det inte vara, alla regler står på deras hemsida. Man har flera timmar på sig på varje del. 

 

Om det är konstigt att poängnivån inte ligger högre kan jag inte svara på men det är inte något gymnasieprov vi pratar här. Provet är verkligen utformat på ett sådant sätt att det ska vara mycket svårare än gymnasienivå, det ska vara en väg in för elever som har någon slags begåvning för fysik och matematik eller för elever som är beredda på att jobba riktigt hårt. Jag vet inte hur det ser ut idag men jag tror att någon berättade för mig att ungefär 10-20% av provdeltagarna får 30 poäng eller mer, vilket är väldigt lite om du tänker efter. 

 

Kort och gott, provet är svårt! Ska du göra det så underskatta det inte. Precis som jag skrev innan, du kommer förmodligen inte klara det om du inte börjar plugga ganska snart. Matte 5 eller fysik 3 kommer kanske hjälpa lite men det räcker inte på långa vägar. Om du inte är väldigt duktig på matematik och fysik så behöver du nog minst 1-2 månader av förberedelser.

Tack för svaret.

Nej nej, jag underskattar inte provet. Det är ju mycket bättre att vara förbered för det svåra än det lätta, så jag tycker snarare att det kommer vara mer än svårt. Det är ju bara bra om man kan för mycket än för lite, om man ens kan mer än vad det behövs, men det tror jag inte, jag vet att det kommer vara svårt, jag tyckte bara det var konstigt med poängen om max var 70 om det ändå inte behövs, än så länge.

   Allt är ju svårt om man ska göra det bra. Jag ska försöka så bra jag kan för att förbereda mig, teknisk fysik är ju vad jag drömmer om att gå på eftersom matte och fysik är mina favoritämnen. Jag vet att det inte räcker med att man gillar något, man måste självklart vara bra på det också och det gäller att jobba hårt och kämpa. Det som man ännu inte tänker på är att utbildningen är mycket svårare att klara av än bara komma in, men det funderar jag om jag ens kommer in. Just nu går jag första året på gymnasiet.

Vet du någon kurslitteratur man kan träna med utöver gamla proven och alla kursböcker i gymnasiet, man måste ju vara väl förberedd och det är ju väldigt kul också att lära sig fysik & matte! 

Jag antar att du har gjort provet och läser teknisk fysik eller något liknande för du verkar ha koll på allt om provet.

Zeshen 398
Postad: 24 feb 2017

Du sa väl att inledande envariabelanalys  kommer, så man borde läsa åtminstone lite av det.

Albiki 3948
Postad: 24 feb 2017 Redigerad: 24 feb 2017

Hej!

Om du vill förbereda dig på ett meningsfullt sätt inför studier på Teknisk fysik föreslår jag att du arbetar med bevis av matematiska satser. Det är detta som är den stora (och svåra) skillnaden mot gymnasiematten. Man studerar många bevis och förväntas producera bevis på mattetentor. Många lär sig bevis utantill och rapar upp det de memorerat på tentan, ofta utan att förstå varför beviset ser ut som det gör. 

Ta som exempel Pythagoras sats: Om a a och b b och c c är sidorna i en rätvinklig triangel och c a2+b2=c2 a^2+b^2=c^2 .  Studera ett bevis av detta påstående. Varför måste triangeln vara rätvinklig? Kan sambandet a2+b2=c2 a^2+b^2=c^2 gälla för andra trianglar än rätvinkliga? Måste det gälla att c ca+b c\geq a+b

Albiki

Albiki 3948
Postad: 24 feb 2017

Hej!

Bortse från det jag skrev om Pythagoras sats. Den fantastiska nya Pluggakuten massakrerar det jag försökte redigera. Den fantastiska nya Pluggakutens LaTeX tolk kan inte förstå vad c

Albiki

Albiki 3948
Postad: 24 feb 2017

Haha! Detta är ju ett skämt! Man kan inte skriva "c är strikt mindre än a plus b" med matematisk notation i textfönstret. Resultatet blir c

Zeshen 398
Postad: 24 feb 2017 Redigerad: 24 feb 2017
Albiki skrev :

Haha! Detta är ju ett skämt! Man kan inte skriva "c är strikt mindre än a plus b" med matematisk notation i textfönstret. Resultatet blir c

 Menar du med två mindre än tecken?  c a

Zeshen 398
Postad: 24 feb 2017 Redigerad: 24 feb 2017

kan inte skriva två mindre än så att det blir mycket mindre än.

emmynoether 728
Postad: 24 feb 2017

Jag tycker precis som albiki att det kan vara vettigt att jobba med bevis. Du kan skaffa vilken envariabelbok som helst egentligen eftersom i princip alla går igenom det viktigaste men dem två stora kandidaterna är nog Analys i en variabel av böiers eller Calculus av Adams. Många hävdar att böiers bok är mycket bättre men jag tycker personligen bättre om Calculus, bland annat eftersom den är på engelska. Dessutom är det bara envariabelanalys...

Om man vill börja med linjär algebra så är min personliga favorit en bok som heter linear algebra done right av Axler men jag antar att många tycker den är för krånglig. Introduction to linear algebra av Gilbert strang är ett bra alternativ, han har förövrigt föreläsningarna upplagda på youtube som följer hans bok. Sen finns det såklart boken Elementary linear algebra av Anton och Rorres som jag tror väldigt många tycker är heltäckande, ingen personlig favorit för mig dock.

 

Om du börjar läsa någon av dessa böcker så kommer du se att dem har tydliga skillnader mot gymnaielitteratue, fokus flyttas från "hur man räknar" till "varför kan man räkna så här". Det viktiga är då att först studera bevisen och verkligen förstå dem och sen först efter det räkna på lite exempel

Zeshen 398
Postad: 24 feb 2017
emmynoether skrev :

Jag tycker precis som albiki att det kan vara vettigt att jobba med bevis. Du kan skaffa vilken envariabelbok som helst egentligen eftersom i princip alla går igenom det viktigaste men dem två stora kandidaterna är nog Analys i en variabel av böiers eller Calculus av Adams. Många hävdar att böiers bok är mycket bättre men jag tycker personligen bättre om Calculus, bland annat eftersom den är på engelska. Dessutom är det bara envariabelanalys...

Om man vill börja med linjär algebra så är min personliga favorit en bok som heter linear algebra done right av Axler men jag antar att många tycker den är för krånglig. Introduction to linear algebra av Gilbert strang är ett bra alternativ, han har förövrigt föreläsningarna upplagda på youtube som följer hans bok. Sen finns det såklart boken Elementary linear algebra av Anton och Rorres som jag tror väldigt många tycker är heltäckande, ingen personlig favorit för mig dock.

 

Om du börjar läsa någon av dessa böcker så kommer du se att dem har tydliga skillnader mot gymnaielitteratue, fokus flyttas från "hur man räknar" till "varför kan man räkna så här". Det viktiga är då att först studera bevisen och verkligen förstå dem och sen först efter det räkna på lite exempel

Tack för tipsen! 

Vissa böcker för envariabelanalys känner jag igen, hade letat upp böcker av både Adams och Böiers för att senare låna de förrut. Men de för linjär algebra har jag inte sett förrut. Envariabelanalys boken Böiers är väl den som även är skriven av Arne Persson?

Bubo 2974
Postad: 24 feb 2017

Ja, de senare upplagorna av Arnes bok har Böiers som medförfattare.

Zeshen 398
Postad: 24 feb 2017
Bubo skrev :

Ja, de senare upplagorna av Arnes bok har Böiers som medförfattare.

Vad ska man ha för förkunskaper innan man läser böckerna (envariabelanalys och linjär algebra)?

Derivata, Integral, differentialkalkyl? 

linjär algebra behöver man kunna lite om vektorer, skalärprodukt. Vad är envariabelanalys egentligen? Att analysera en variabel?

 

emmynoether 728
Postad: 24 feb 2017 Redigerad: 24 feb 2017
Zeshen skrev :
Bubo skrev :

Ja, de senare upplagorna av Arnes bok har Böiers som medförfattare.

Vad ska man ha för förkunskaper innan man läser böckerna (envariabelanalys och linjär algebra)?

Derivata, Integral, differentialkalkyl? 

linjär algebra behöver man kunna lite om vektorer, skalärprodukt. Vad är envariabelanalys egentligen? Att analysera en variabel?

 

 Matematisk analys behandlar matematik i gränsvärden, alltså mest centralt derivata och integral. Med analys i en variabel menas att funktionerna man analyserar endast beror på en variabel eller är sammansatta funktioner som i sin tur beror på en variabel, det vill säga f(t) eller g(f(t)). Förlängningen av detta är analys i flera variabler f(x,y,z,....) och analys av komplexa variabler f(z) där z = a+ib.

För att förstå envariabelanalys tror jag inte man behöver kunna någonting direkt, förutom det mest grundläggande såklart. Det hjälper om du har bra koll på algebran, geometrin, aritmetiken, osv.. men jag tror inte att du behöver ha sett en derivata eller integral någon gång i hela ditt liv för att kunna börja med t ex Calculus av Adams eftersom dom börjar helt från scratch från gränsvärden. Självklart hjälper det ju mer koll du har från gymnasiet. Dock så tycker jag kanske att du ska se till att klara dina gymnasiekurser också  så du inte svävar iväg för mycket framåt i tiden. 

För linjär algebra behöver man ha mer geometri och trigonometri för att förstå hur vektorer förhåller sig till varandra men du behöver nog aldrig ha sett en vektor i hela ditt liv eftersom böckerna börjar med att definiera allt som vektorer, vektorrum, linjäritet osv... Linjär algebra kan du ju vänta med tills efter MaFy provet om du ska skriva det, det ingår inte alls där.

Bubo 2974
Postad: 25 feb 2017
emmynoether skrev :

[...] tydliga skillnader mot gymnaielitteratue, fokus flyttas från "hur man räknar" till "varför kan man räkna så här". [...]

 Det där är en väldigt bra formulering, som kanske kom bort lite i allt annat som skrivs här. Det räcker med gymnasiematten som förkunskap, men på högskolan ska man inte "använda en formel" utan verkligen förstå vad man gör och varför.

 

Zeshen 398
Postad: 25 feb 2017

Då vet jag vad ska göra under sportlovet :D

Ska först läsa om envariabelanalys. Efter det ska jag läsa fysiken också. Men frågor om det sparar jag till senare tror jag.

Albiki 3948
Postad: 25 feb 2017

Hej!

Kom ihåg att det inte nödvändigtvis behövs toppbetyg för att komma in på civilingenjörsutbildningen Teknisk Fysik. Vissa högskolor har antagningsprov i Matematik och i Fysik som garanterar en plats på Teknisk Fysik till de som presterar tillräckligt bra på båda prov.

Sedan finns det förstås Högskoleprovet, men ett bra resultat på det provet indikerar bara att du har vad som krävs för att komma in på utbildningen, men inte nödvändigtvis vad som krävs för att få en examen därifrån. Antagningsprov testar däremot om du har vad som krävs för att både komma in och för att få examen.

Albiki

Zeshen 398
Postad: 26 feb 2017 Redigerad: 26 feb 2017
Albiki skrev :

Hej!

Kom ihåg att det inte nödvändigtvis behövs toppbetyg för att komma in på civilingenjörsutbildningen Teknisk Fysik. Vissa högskolor har antagningsprov i Matematik och i Fysik som garanterar en plats på Teknisk Fysik till de som presterar tillräckligt bra på båda prov.

Sedan finns det förstås Högskoleprovet, men ett bra resultat på det provet indikerar bara att du har vad som krävs för att komma in på utbildningen, men inte nödvändigtvis vad som krävs för att få en examen därifrån. Antagningsprov testar däremot om du har vad som krävs för att både komma in och för att få examen.

Albiki

Grejen med antagningensprovet är ju att det är väldigt svårt att klara av det. Betyget är väl för de som lyckas i skolan på allt och visar att de klarar av allting och därför skulle kunna klara teknisk fysik. Men om man gör MaFy provet så är man bara bra på MaFy och inte möjligtvis i allt annat men kan fortfarande klara av programmet, alltså för de som är "begåvade"(mycket bra på matte & fysik) och borde få en chans i utbildningen teknisk fysik.

Albiki 3948
Postad: 27 feb 2017

Hej Zeshen!

Om man inte är duktig på matematik så kommer man att få kämpa hårt för att klara tentorna på Teknisk fysik (om man överhuvudtaget kommer in på utbildningen). Skicklighet i matematik är den viktigaste förmågan (enligt min mening) för att klara av studier på Teknisk fysik.

Albiki

emmynoether 728
Postad: 27 feb 2017 Redigerad: 27 feb 2017
Albiki skrev :

Hej Zeshen!

Om man inte är duktig på matematik så kommer man att få kämpa hårt för att klara tentorna på Teknisk fysik (om man överhuvudtaget kommer in på utbildningen). Skicklighet i matematik är den viktigaste förmågan (enligt min mening) för att klara av studier på Teknisk fysik.

Albiki

 Jag håller inte riktigt med där. Kunskapsnivån på teknisk fysik är hög jämfört med gymnasiet men den är inte så hög att folk inte klarar det. Jag vågar (nästan) påstå att alla människor kan klarar av tentorna på teknisk fysik om man lägger ner hårt arbete. Vissa kommer såklart få det enklare än andra men jag tror absolut att alla kan klara dem obligatoriska kurserna. 

 

Det viktigaste i min mening är definitivt hårt arbete, det blir inte många lediga helger. 

 

Edit: jag såg nu att du faktiskt skrev kämpa hårt och inte att det var omöjligt 

Zeshen 398
Postad: 27 feb 2017
Albiki skrev :

Hej Zeshen!

Om man inte är duktig på matematik så kommer man att få kämpa hårt för att klara tentorna på Teknisk fysik (om man överhuvudtaget kommer in på utbildningen). Skicklighet i matematik är den viktigaste förmågan (enligt min mening) för att klara av studier på Teknisk fysik.

Albiki

Men borde inte fysiken också vara lika viktigt?

Just nu på gymnasiet verkar fysiken vara rätt så mycket svårare än matematik.

Men det kanske är personligt. 

emmynoether 728
Postad: 27 feb 2017
Zeshen skrev :
Albiki skrev :

Hej Zeshen!

Om man inte är duktig på matematik så kommer man att få kämpa hårt för att klara tentorna på Teknisk fysik (om man överhuvudtaget kommer in på utbildningen). Skicklighet i matematik är den viktigaste förmågan (enligt min mening) för att klara av studier på Teknisk fysik.

Albiki

Men borde inte fysiken också vara lika viktigt?

Just nu på gymnasiet verkar fysiken vara rätt så mycket svårare än matematik.

Men det kanske är personligt. 

 

Jo, men man kan säga att matematiken är fysikens språk. Så även om du förstår någonting fysikaliskt så kommer du ingen vart om du inte kan räkna på det, det är lite som att försöka bygga ett hus utan verktyg. Men självklart, man måste såklart förstå det fysikaliska också. Jag tror för övrigt att dem flesta känner sig lite obekvämare med fysiken jämfört med matematiken, matematiken har man ju sysslat med sedan man började ettan i lågstadiet.

Zeshen 398
Postad: 27 feb 2017
emmynoether skrev :
Zeshen skrev :
Albiki skrev :

Hej Zeshen!

Om man inte är duktig på matematik så kommer man att få kämpa hårt för att klara tentorna på Teknisk fysik (om man överhuvudtaget kommer in på utbildningen). Skicklighet i matematik är den viktigaste förmågan (enligt min mening) för att klara av studier på Teknisk fysik.

Albiki

Men borde inte fysiken också vara lika viktigt?

Just nu på gymnasiet verkar fysiken vara rätt så mycket svårare än matematik.

Men det kanske är personligt. 

 

Jo, men man kan säga att matematiken är fysikens språk. Så även om du förstår någonting fysikaliskt så kommer du ingen vart om du inte kan räkna på det, det är lite som att försöka bygga ett hus utan verktyg. Men självklart, man måste såklart förstå det fysikaliska också. Jag tror för övrigt att dem flesta känner sig lite obekvämare med fysiken jämfört med matematiken, matematiken har man ju sysslat med sedan man började ettan i lågstadiet.

 Egentligen borde fysiken bli lättare och lättare då fler samband skapas mellan teorier och matematiken svårare då den blir mer abstrakt.

Albiki 3948
Postad: 28 feb 2017
Zeshen skrev :
Albiki skrev :

Hej Zeshen!

Om man inte är duktig på matematik så kommer man att få kämpa hårt för att klara tentorna på Teknisk fysik (om man överhuvudtaget kommer in på utbildningen). Skicklighet i matematik är den viktigaste förmågan (enligt min mening) för att klara av studier på Teknisk fysik.

Albiki

Men borde inte fysiken också vara lika viktigt?

Just nu på gymnasiet verkar fysiken vara rätt så mycket svårare än matematik.

Men det kanske är personligt. 

 Hej!

Som en före detta teknisk fysiker kan jag säga att fysiken är tillämpad matematik på Teknisk fysik. Om man måste kämpa med matematiken på utbildningen så kommer man att få det svårt på de flesta av programmets kurser.

Albiki

Zeshen 398
Postad: 4 mar 2017
Albiki skrev :
Zeshen skrev :
Albiki skrev :

Hej Zeshen!

Om man inte är duktig på matematik så kommer man att få kämpa hårt för att klara tentorna på Teknisk fysik (om man överhuvudtaget kommer in på utbildningen). Skicklighet i matematik är den viktigaste förmågan (enligt min mening) för att klara av studier på Teknisk fysik.

Albiki

Men borde inte fysiken också vara lika viktigt?

Just nu på gymnasiet verkar fysiken vara rätt så mycket svårare än matematik.

Men det kanske är personligt. 

 Hej!

Som en före detta teknisk fysiker kan jag säga att fysiken är tillämpad matematik på Teknisk fysik. Om man måste kämpa med matematiken på utbildningen så kommer man att få det svårt på de flesta av programmets kurser.

Albiki

Ok, så matematiken är grunden och med fysik bygger man på grunden. Även om grunden är riktigt svår matematik. Alltså är matematik ett verktyg inom fysiken. Så på högskolan handlar det att förstå allting, varför man tillämpar en formel, hur man kommer fram till allt och på så sätt hitta på (tänka ut) något nytt själv.

sprite111 682
Postad: 4 mar 2017
Zeshen skrev :
sprite111 skrev :

Av ren nyfikenhet, syftar du möjligen på: Teknisk fysik, civilingenjör 300 hp?

 Aa, det finns väl inte bara teknisk fysik utan civilingenjör? (På KTH)

 Vet ej faktiskt :) 

Albiki 3948
Postad: 4 mar 2017

Hej!

Teknisk Fysik är en civilingenjörsutbildning.

Det är alltså en yrkesutbildning som ger dig en yrkestitel: Civilingenjör.

Den ger dig även en akademisk titel: Master of Science in Engineering Physics.

Det finns även vissa civilingenjörsutbildningar som ger dig ännu en yrkestitel: Gymnasielärare i Matematik och Fysik. (Jag tror att Teknisk Fysik har en sådan specialisering.)

Albiki

Zeshen 398
Postad: 4 jul 2019

Hej!

Har nu lämnat tillbaka min formelsamling som jag lånade under gymnasietiden så jag undrade om det finns någon bra formelsamling inför universitetet (civilingenjör teknisk fysik på KTH)?

 

Kollade upp lite och hittills har jag hittat några som kan passa:


TEFYMA : handbok för grundläggande teknisk fysik, fysik och matematik

av Erik Ingelstam, Rolf Rönngren och Stig Sjöberg


Physics Handbook

av Carl Nordling och Jonny Österman


Mathematics Handbook

av Lennart Råde Bertil och Westergren

 

Det kanske är bra att även ha en formelsamling i pdf format, men den kommer inte kunna användas på tentor, dock lättillgänglig!

(Såklart finns formelsamlingen.se men endast upp till gymnasienivå)

Physics handbook fungerade i alla fall bra på kemiteknik.

Zeshen 398
Postad: 5 jul 2019

Vad innehåller formelsamlingen? Finns det både fysikaliska och matematiska formler?

Yes, i princip är det en sammanfattning av allt du behöver veta. Det finns hur mycket data som helst kopplad till både fysik och kemi samt en hel del formler. Räkna däremot inte med att du får ta med den på en mattetenta. Där brukar det inte vara tillåtet med några hjälpmedel över huvud taget.

Zeshen 398
Postad: 5 jul 2019
Teraeagle skrev:

Yes, i princip är det en sammanfattning av allt du behöver veta. Det finns hur mycket data som helst kopplad till både fysik och kemi samt en hel del formler. Räkna däremot inte med att du får ta med den på en mattetenta. Där brukar det inte vara tillåtet med några hjälpmedel över huvud taget.

Hmm, finns det analys, linjär algebra och geometri formler?

 

Så man måste kunna alla formler (+konstanter) utan till på tentor eller gäller det bara mattetentor?

Teraeagle 6879 – Moderator
Postad: 5 jul 2019 Redigerad: 5 jul 2019

Geometri finns nästan garanterat. Har inte boken till hands just nu, så jag är osäker på hur mycket som tas upp kring analys och linjär algebra.

Ja, när det gäller matten måste du lära dig formler och räkneregler utan till. När det gäller naturvetenskap och tillämpade kurser brukar det var tillåtet med räknare och diverse böcker, t.ex. Physics handbook. Man brukar få en lista innan tentan med vilka böcker och formelsamlingar som är tillåtna. I kurser som mer behandlar tillämpningar (t.ex. där man ska designa eller dimensionera något) har jag till och med varit med om att man får ha tjocka textböcker från kurslitteraturen med på tentan. Mattetentorna är helt klart mest strikta när det gäller hjälpmedel. 

Laguna 5099
Postad: 5 jul 2019
Teraeagle skrev:

Geometri finns nästan garanterat. Har inte boken till hands just nu, så jag är osäker på hur mycket som tas upp kring analys och linjär algebra.

Ja, när det gäller matten måste du lära dig formler och räkneregler utan till. När det gäller naturvetenskap och tillämpade kurser brukar det var tillåtet med räknare och diverse böcker, t.ex. Physics handbook. Man brukar få en lista innan tentan med vilka böcker och formelsamlingar som är tillåtna. I kurser som mer behandlar tillämpningar (t.ex. där man ska designa eller dimensionera något) har jag till och med varit med om att man får ha tjocka textböcker från kurslitteraturen med på tentan. Mattetentorna är helt klart mest strikta när det gäller hjälpmedel. 

I hållfastighetslära var formelsamlingen lika tjock som läroboken.

Zeshen 398
Postad: 5 jul 2019
Laguna skrev:
Teraeagle skrev:

Geometri finns nästan garanterat. Har inte boken till hands just nu, så jag är osäker på hur mycket som tas upp kring analys och linjär algebra.

Ja, när det gäller matten måste du lära dig formler och räkneregler utan till. När det gäller naturvetenskap och tillämpade kurser brukar det var tillåtet med räknare och diverse böcker, t.ex. Physics handbook. Man brukar få en lista innan tentan med vilka böcker och formelsamlingar som är tillåtna. I kurser som mer behandlar tillämpningar (t.ex. där man ska designa eller dimensionera något) har jag till och med varit med om att man får ha tjocka textböcker från kurslitteraturen med på tentan. Mattetentorna är helt klart mest strikta när det gäller hjälpmedel. 

I hållfastighetslära var formelsamlingen lika tjock som läroboken.

Haha, va? 

 

Du måste ha haft en tunn lärobok!

(Antar att det fanns många konstanter och tabeller)

Dr. G 4427
Postad: 5 jul 2019

Det är väldigt olika vilka hjälpmedel man får ha med på tentor.

För min del (teknisk fysik för ett antal år sedan) så fick man inte ha med några hjälpmedel på matematiktentorna de första åren (linjär algebra, envariabelanalys, flervariabelanalys, komplex analys, vektoranalys och någon mer kurs som jag har glömt). För differentialekvationer och transformer fick man ha med sig Beta (Mathematics handbook, Råde/Westergren) för laplace- och fouriertransformer. I matematisk statistik tror jag att man fick ha Beta, alternativt en speciell formelsamling med en massa statistiska fördelningar. 

På fysiktentor tror jag att man alltid fick ha Beta. TeFyMa har jag bläddrat i någon gång, men aldrig ägt eller använt. Physics Handbook likaså. 

En gång fick man ha med ett A4-papper med valfri information. (Föreläsaren var aningen irriterad över skrivarnas utveckling, då man i princip kunde trycka in många sidor läsbar (liten) text på ett A4.)

Jag har skrivit tentor där alla hjälpmedel som inte innebär kontakt med andra människor är tillåtna. (Internetuppkoppling var då inte heller tillåtet, eftersom det möjliggör kontakt med människor.)

Zeshen 398
Postad: 5 jul 2019
Dr. G skrev:

Det är väldigt olika vilka hjälpmedel man får ha med på tentor.

För min del (teknisk fysik för ett antal år sedan) så fick man inte ha med några hjälpmedel på matematiktentorna de första åren (linjär algebra, envariabelanalys, flervariabelanalys, komplex analys, vektoranalys och någon mer kurs som jag har glömt). För differentialekvationer och transformer fick man ha med sig Beta (Mathematics handbook, Råde/Westergren) för laplace- och fouriertransformer. I matematisk statistik tror jag att man fick ha Beta, alternativt en speciell formelsamling med en massa statistiska fördelningar. 

På fysiktentor tror jag att man alltid fick ha Beta. TeFyMa har jag bläddrat i någon gång, men aldrig ägt eller använt. Physics Handbook likaså. 

En gång fick man ha med ett A4-papper med valfri information. (Föreläsaren var aningen irriterad över skrivarnas utveckling, då man i princip kunde trycka in många sidor läsbar (liten) text på ett A4.)

Jag har skrivit tentor där alla hjälpmedel som inte innebär kontakt med andra människor är tillåtna. (Internetuppkoppling var då inte heller tillåtet, eftersom det möjliggör kontakt med människor.)

Intressant! Då är det en hel del man måste komma ihåg, fanns det minnesknep du använde?

Vilken högskola eller universitet gick du på?

(Och undrar varför ni kallar Mathematics handbool för Beta.) Så man behöver ändå komma ihåg alla fysik formler, det är väl för att fysiken är det vill testa och inte matematiken?

tomast80 2363
Postad: 6 jul 2019 Redigerad: 6 jul 2019

Jag har också gått teknisk fysik, började 1999 på KTH. Mina erfarenheter avseende hjälpmedel på tentamen är identiska med Dr. G:s.

Bästa minnesknepet jag kan ge är att genuint förstå vad man håller på med inte bara lära sig en massa utantill. Förstår man verkligen saker från grunden kan man härleda fram olika formler man behöver och då måste man inte komma ihåg lika mycket utantill.

Orsaken till att den kallas beta, ser man om man tittar på framsidan av den version som användes när jag pluggade (osäker på hur den ser ut nu).

Qetsiyah 670
Postad: 6 jul 2019

Zeshen! Har du sökt? Kommer du in? Jag sökte också teknisk fysik!

Gjorde du mafy-provet?

Zeshen 398
Postad: 6 jul 2019

tomast80 skrev:

Jag har också gått teknisk fysik, började 1999 på KTH. Mina erfarenheter avseende hjälpmedel på tentamen är identiska med Dr. G:s.

Bästa minnesknepet jag kan ge är att genuint förstå vad man håller på med inte bara lära sig en massa utantill. Förstår man verkligen saker från grunden kan man härleda fram olika formler man behöver och då måste man inte komma ihåg lika mycket utantill.

Orsaken till att den kallas beta, ser man om man tittar på framsidan av den version som användes när jag pluggade (osäker på hur den ser ut nu).

 

Superbra tips! Ska göra mitt bästa för att förstå så mycket som möjligt för jag vet redan nu att jag inte kommer förstå precis allting. Det är nog bra att komma ihåg mycket utantill (med förutsättning att man förstår det såklart) för då kan man fokusera mer på själva problemlösnings delen än att försöka härleda formlerna så går allt snabbare, men till en stor del är ju själva problemlösnings delen att försöka härleda och applicera en formel!

 

Jahaa, trodde det var någon komplicerad förkortning! Den nya boken verkar ha en annan framsida.

Zeshen 398
Postad: 6 jul 2019 Redigerad: 6 jul 2019
Qetsiyah skrev:

Zeshen! Har du sökt? Kommer du in? Jag sökte också teknisk fysik!

Gjorde du mafy-provet?

Aa sökte teknisk fysik på Kth som förstahandsval :P

 

Haha, svårt för mig att komma in utan Mafy då jag inte är så kunnig inom humaniora (främst språkämnen)!

 

Mafy provet är ett av de mest intressanta proven jag har gjort! Vissa frågor är helt annorlunda från det man brukar se på ett gymnasieprov. Här får man verkligen fundera över frågor som man inte brukar tänka på som, hur antalet stjärnor det finns i universumet kan jämföras med antal atomer i en tesked eller varför vi säger att månen färdas i omloppsbana kring jorden när de egentligen roterar kring deras masscentrum!

 

Rekommenderar alla att göra provet för skojs skull!! (Känner till någon som gör provet varje år som en repetition)

 

Jag vågar inte säga att jag har kommit in än så vi får vänta 5 dagar till för på den 11 juli kommer antagningsbeskedet ut, hoppas att det gick bra för dig (antar att du också gjorde provet)!

 

Vad tyckte du om provet?

Laguna 5099
Postad: 7 jul 2019
Zeshen skrev:
Laguna skrev:
Teraeagle skrev:

Geometri finns nästan garanterat. Har inte boken till hands just nu, så jag är osäker på hur mycket som tas upp kring analys och linjär algebra.

Ja, när det gäller matten måste du lära dig formler och räkneregler utan till. När det gäller naturvetenskap och tillämpade kurser brukar det var tillåtet med räknare och diverse böcker, t.ex. Physics handbook. Man brukar få en lista innan tentan med vilka böcker och formelsamlingar som är tillåtna. I kurser som mer behandlar tillämpningar (t.ex. där man ska designa eller dimensionera något) har jag till och med varit med om att man får ha tjocka textböcker från kurslitteraturen med på tentan. Mattetentorna är helt klart mest strikta när det gäller hjälpmedel. 

I hållfastighetslära var formelsamlingen lika tjock som läroboken.

Haha, va? 

 

Du måste ha haft en tunn lärobok!

(Antar att det fanns många konstanter och tabeller)

Laguna skrev

Minns med rysning (men inte av välbehag) formelsamlingen och Storåkers bok om Hållfasthetslärans grunder.

Det finns vissa kurser som jag än idag inte förstår hur jag lyckades får godkänt i.

Zeshen 398
Postad: 7 jul 2019
Yngve skrev:
Laguna skrev

Minns med rysning (men inte av välbehag) formelsamlingen och Storåkers bok om Hållfasthetslärans grunder.

Det finns vissa kurser som jag än idag inte förstår hur jag lyckades får godkänt i.

Låter läskigt svårt, vilka andra kurser borde man ”se upp för” och hur kan man förbereda sig inför dessa kurser?

 

Har hört att man borde börja läsa termodynamiken och att elektromagnetismen med Maxwells ekvationer är svårt. 

Ture 1621
Postad: 7 jul 2019

Även jag har gått teknisk fysik, i mitt fall på 70-talet.

Vi har ju alla olika intresseområden och därför olika kurser som vi av diverse skäl inte har så lätt för. Men om man verkligen försöker så kan de flesta som kommit in på utbildningen också klara av den, även om det emmellanåt kan kännas motigt.

Den kurs jag minns med en rysning var funktionsteori del 2. Den kanske inte var helt obegriplig för den som var intresserad men för mig var den besvärlig. Tror jag klarade den på 6e försöket.

Zeshen 398
Postad: 7 jul 2019
Ture skrev:

Även jag har gått teknisk fysik, i mitt fall på 70-talet.

Vi har ju alla olika intresseområden och därför olika kurser som vi av diverse skäl inte har så lätt för. Men om man verkligen försöker så kan de flesta som kommit in på utbildningen också klara av den, även om det emmellanåt kan kännas motigt.

Den kurs jag minns med en rysning var funktionsteori del 2. Den kanske inte var helt obegriplig för den som var intresserad men för mig var den besvärlig. Tror jag klarade den på 6e försöket.

Ja, det är sant att intresset spelar en stor roll, känner själv igen det. Hur funkar det med prov på universitetet? Har man fler försök och hur är det med Csn om man inte klarar tentan inom ett viss antal försök? Har man bara en tenta efter hela kursen(vissa verkar ha bonuspoäng också)

Laguna 5099
Postad: 7 jul 2019
Ture skrev:

Även jag har gått teknisk fysik, i mitt fall på 70-talet.

Vi har ju alla olika intresseområden och därför olika kurser som vi av diverse skäl inte har så lätt för. Men om man verkligen försöker så kan de flesta som kommit in på utbildningen också klara av den, även om det emmellanåt kan kännas motigt.

Den kurs jag minns med en rysning var funktionsteori del 2. Den kanske inte var helt obegriplig för den som var intresserad men för mig var den besvärlig. Tror jag klarade den på 6e försöket.

Jag behövde aldrig tenta om, men vektoranalys, funktionsteori och termodynamik kändes det som om jag inte riktigt förstod. Början på termodynamiken var dock kul, konceptuellt, med sannolikhetsresonemangen. 

Zeshen skrev:
Ture skrev:

Även jag har gått teknisk fysik, i mitt fall på 70-talet.

Vi har ju alla olika intresseområden och därför olika kurser som vi av diverse skäl inte har så lätt för. Men om man verkligen försöker så kan de flesta som kommit in på utbildningen också klara av den, även om det emmellanåt kan kännas motigt.

Den kurs jag minns med en rysning var funktionsteori del 2. Den kanske inte var helt obegriplig för den som var intresserad men för mig var den besvärlig. Tror jag klarade den på 6e försöket.

Ja, det är sant att intresset spelar en stor roll, känner själv igen det. Hur funkar det med prov på universitetet? Har man fler försök och hur är det med Csn om man inte klarar tentan inom ett viss antal försök? Har man bara en tenta efter hela kursen(vissa verkar ha bonuspoäng också)

Om det är en salstenta så har man oftast tre försök varje gång kursen går, en ordinarie tenta och två omtentor. Sen får man vänta tills kursen går nästa gång(normalt ett år senare). Så i princip kan du försöka tre gånger per år, hur många gånger som helst. Det brukar dock vara bra att klara tentorna på något av de tre första försöken eftersom det ibland är så att man måste vara godkänd på vissa kurser för att vara behörig för andra kurser samt att man hamnar efter för mycket.

Vad gäller inlämningsuppgifter får man oftast komplettera och göra en ny inlämning om man blir underkänd. Där brukar gälla på samma sätt att man får två chanser till omexamination(totalt tre alltså).

För att få studiemedel måste du bli godkänd på 75 % av de högskolepoäng du sökt studiemedel för. Ett undantag gäller för de två första terminerna du läser på universitet. Då räcker det att ha godkänt på 62,5 % av de högskolepoäng du sökt för.

Det är väldigt olika från universitet till universitet. De flesta kurser brukar vara 7,5 högskolepoäng(en kvarts termin). Ofta består dessa bara av en salstenta som testar allting. Ibland är det en salstenta på delar av kursen och inlämningsuppgifter på vissa delar. Ibland består examinationen av en hemtenta och obligatoriska seminarier. Det är dock väldigt ovanligt med två salstentor på samma kurs.

Många matematiktentor brukar ha bonuspoäng man kan tjäna som man kan tillgodoräkna sig på tentan som extrapoäng. Dessa kan man oftast samla genom antingen "duggor"(mindre tester under kursens gång på vissa delar av kursen) eller deltagande vid seminarier där man redovisar vissa lösningar eller uppgifter.

Zeshen 398
Postad: 7 jul 2019

Tack! Mycket givande information om hur det på universitetet för mig som aldrig har studerat på ett universitet sen innan (förutom nu då jag går en sommarkurs :D)! 

 

Många säger att betyget inte riktigt spelar någon roll på universitetet så länge man klarar av kurserna. Men det känns konstigt för varför har man då ett betygssystem (oftast) från A till F (+FX)?

 

(Om man bortser från utbytesterminer där man konkurrerar med betygen.) Jag tänkte söka till forskarutbildning efter civilingenjörsprogrammet, konkurrerar man då med betygen eller kollar de på andra saker som masterarbetet eller t.o.m. har antagningsprov?

Dr. G 4427
Postad: 7 jul 2019

Om du ska söka forskarutbildning så spelar betygen en viss roll. Ganska stor, skulle jag säga. Betyg borde även fungera som urval för att välja inriktning efter de tre första åren(?).

Själv har jag gått på KTH. (På KTH fanns tidigare inga "duggor", utan KS:ar (kontrollskrivningar). Oklart vad de kallas idag.)

För de (då) obligatoriska kurserna hade kursen i elektromagnetism rykte om att vara "svårast". (På KTH heter den TET, teoretisk elektroteknik.). Elektromagnetism är egentligen "bara" vektoranalys, men det kan göras hur komplicerat som helst. Det var en tung kurs, men levde inte upp till ryktet (tycker jag).

Hållf(asthetslära) hade rykte om att vara den tråkigaste obligatoriska kursen, och där håller jag med till 100 %. 

Zeshen 398
Postad: 7 jul 2019
Dr. G skrev:

Om du ska söka forskarutbildning så spelar betygen en viss roll. Ganska stor, skulle jag säga. Betyg borde även fungera som urval för att välja inriktning efter de tre första åren(?).

Själv har jag gått på KTH. (På KTH fanns tidigare inga "duggor", utan KS:ar (kontrollskrivningar). Oklart vad de kallas idag.)

För de (då) obligatoriska kurserna hade kursen i elektromagnetism rykte om att vara "svårast". (På KTH heter den TET, teoretisk elektroteknik.). Elektromagnetism är egentligen "bara" vektoranalys, men det kan göras hur komplicerat som helst. Det var en tung kurs, men levde inte upp till ryktet (tycker jag).

Hållf(asthetslära) hade rykte om att vara den tråkigaste obligatoriska kursen, och där håller jag med till 100 %. 

Det gör det alltså? Det verka va så att om man går civilingenjör på Kth t.ex. teknisk fysik så är man garanterad en plats till de masterprogram som tillhör teknisk fysik (med förutsättning att man är behörig). Dock så har jag ingen aning om vad som gäller till forkarutbildningen.

 

Duggor verkar vara mindre prov och KS verkar också vara det? De verkar om ge poäng till tentan så man får extra poäng på en uppgift och i vissa fall slipper göra en uppgift på tentan.

 

Vad är vektoranalys och vad är skillnaden mellan det och linjär algebra? Känns som att vektoranalysen behandlar om vektorfält i olika dimensioner. Kollade upp lite saker och ser ut som att när man försöker räkna ut rotationen till ett vektorfält använder man sig av linjär algebra då man försöker räkna ut determinanten, fick lära oss en minnesregel om laplace expansion utan att veta vad det egentligen var för något (verkar inte som man använder sartus regel).

 

Hmm intressant verkar som man försöker räkna ut något gränsvärde för en integral av en kurva(linjeintegral) som finns i ett vektorfält och det är som att räkna ut determinanten av en 3x3 matris där raderna är vektorfältet, enhetsvektorer som spänner upp rummet där vektorfältet ligger i och partiella derivator av x, y, z? Förstår inte så mycket, varför vill man derivera x, y, z, och med avseende på vilka variabler då? Man kan bara använda sig av laplace expansion men inte sarrus regel för att räkna ut determinanten? (Just curious)

Zeshen 398
Postad: 7 jul 2019
Zeshen skrev:
Dr. G skrev:

Om du ska söka forskarutbildning så spelar betygen en viss roll. Ganska stor, skulle jag säga. Betyg borde även fungera som urval för att välja inriktning efter de tre första åren(?).

Själv har jag gått på KTH. (På KTH fanns tidigare inga "duggor", utan KS:ar (kontrollskrivningar). Oklart vad de kallas idag.)

För de (då) obligatoriska kurserna hade kursen i elektromagnetism rykte om att vara "svårast". (På KTH heter den TET, teoretisk elektroteknik.). Elektromagnetism är egentligen "bara" vektoranalys, men det kan göras hur komplicerat som helst. Det var en tung kurs, men levde inte upp till ryktet (tycker jag).

Hållf(asthetslära) hade rykte om att vara den tråkigaste obligatoriska kursen, och där håller jag med till 100 %. 

Det gör det alltså? Det verka va så att om man går civilingenjör på Kth t.ex. teknisk fysik så är man garanterad en plats till de masterprogram som tillhör teknisk fysik (med förutsättning att man är behörig). Dock så har jag ingen aning om vad som gäller till forkarutbildningen.

 

Duggor verkar vara mindre prov och KS verkar också vara det? De verkar om ge poäng till tentan så man får extra poäng på en uppgift och i vissa fall slipper göra en uppgift på tentan.

 

Vad är vektoranalys och vad är skillnaden mellan det och linjär algebra? Känns som att vektoranalysen behandlar om vektorfält i olika dimensioner. Kollade upp lite saker och ser ut som att när man försöker räkna ut rotationen till ett vektorfält använder man sig av linjär algebra då man försöker räkna ut determinanten, fick lära oss en minnesregel om laplace expansion utan att veta vad det egentligen var för något (verkar inte som man använder sartus regel).

 

Hmm intressant verkar som man försöker räkna ut något gränsvärde för en integral av en kurva(linjeintegral) som finns i ett vektorfält och det är som att räkna ut determinanten av en 3x3 matris där raderna är vektorfältet, enhetsvektorer som spänner upp rummet där vektorfältet ligger i och partiella derivator av x, y, z? Förstår inte så mycket, varför vill man derivera x, y, z, och med avseende på vilka variabler då? Man kan bara använda sig av laplace expansion men inte sarrus regel för att räkna ut determinanten? (Just curious)

Haha kul med saker man inte känner till! Vad är ens det man försöker räknar ut?

Zeshen 398
Postad: 23 timmar sedan Redigerad: 23 timmar sedan

Efter mycket hård ansträngning och några hundratals timmars övning kom både min vän (som jag har pluggat mafy med) och jag in på teknisk fysik! Vill säga att det lönar sig att plugga, faktiskt!

Vill tacka alla som har deltagit i denna tråd för utan era tips så skulle jag troligen inte kommit in!


Tänkte sammanfatta hur jag har pluggat till provet och ge generella tips från både mig själv och vad andra har skrivit i tråden:

(Sorry att det kan se konstigt ut, kan ej logga in på datorn)


— Börja i tid! (Aldrig för sent att börja)

Det här är inget vanligt prov som på gymnasiet, det krävs dedikation och regelbundhet (“consistency” på engelska) eftersom det är mycket att ha koll på! Det går inte att öva in alla formler utantill som glosor, det bästa sättet att öva in formler (enligt mig) är att man applicerar eller använder dem hela tiden, då är det också mycket lättare att komma ihåg dem. Därför är det viktigt att börja öva inför MaFy i tid!

 

— Plugga för att förstå, inte för att ha det gjort!

Många pluggar till ett prov genom att man gör en uppgift och klarar man den så fortsätter man till nästa. Men det handlar egentligen inte om man klarar av att lösa en uppgift utan snarare om man förstår konceptet. Försök alltid förstå metoden till för att lösa ett problem och själva sättet uppgiften är byggd på. Dvs. lär dig hantera verktyget för att fixa en sak istället för att lära dig hur just den specifika saken fungerar. På det sättet kan man på längre sikt kunna lösa fler uppgifter av olika slag och helt nya uppgifter mer kreativt då man har behärskat de olika strategierna (verktygen). Det kan t.ex. vara algebra, trigonometri, geometri, logaritmer, potenser, de fyra räknesätten, m.m.

 

— Försök komma ihåg de viktigaste sakerna utantill!  (Därför också öva mycket)

Desto bättre man kan multiplikationstabellen eller sinus/cosinus/tangens/m.m. för en vinkel, desto mindre behöver hjärnan bearbeta de grundläggande sakerna. På det sättet kan man fokusera på hur man kan lösa problemet istället för att fundera på vad sin((7/6)pi) är för något. Man sparar även mycket tid vilket är väldigt viktigt för att tidsbristen var ett problem för mig under provet. (Hann precis göra färdigt båda delarna) (Rekommenderar att lägga ner 4 min på enpoängsuppgifter, 8 min på tvåpoängsuppgifter och 20 min för 5-poängsuppgifter, dvs. 4 min per poäng) 


— Plugga smart, inte mycket! 

Det är mycket bättre att t.ex. öva på 10 uppgifter på en dag och förstå dem än att plugga på 30 st och vara lite osäker på några. Hjärnan har nog svårare att ta in mer information i taget så det är oftast bättre att plugga på 10 uppgifter varje dag, 4 ggr i veckan än att plugga på 40 uppgifter på en dag i veckan. Enligt mig är det nog till och med bättre att plugga 10 uppgifter två ggr i veckan än 40 st en gång i veckan.

 

— Ha intresse för matte & fysik!

Alla kanske inte vill komma in på teknisk fysik för att man tycker om ämnet. Men det är ändå lättast att plugga till utbildningen och klara den om man tycker om det man pluggar! Saker fastnar lättare och man har viljan att lära sig mer om ämnet vilket gör att man lär sig mer också! Det är bra för man vet aldrig vad som kommer på MaFy provet, det har kommit bisarra uppgifter som man aldrig någonsin i sitt liv ens har tänkt på eller stött på. Har man intresset så kan man få lite gratis poäng här och där när de testar en med faktauppgifter som man mycket enklare kan lösa med lite extra fakta eller kunskap. Har stött på uppgifter som kan lösas enkelt om man t.ex. kan cos(54°), universums storlek, gyllene snittet, approximation av pi, e, roten ur 2, roten ur 3, tangens för halva vinkel, tangens för dubbla vinkel, m.m. De flesta av dessa saker lär man sig inte på gymnasiematten (undantaget på approximationerna) utan måste ha intresse för matte för att ha stött på.

 

— Plugga med andra eller hos mattecentrum! 

Det är svårt att plugga så mycket om det är tråkigt. Därför är det viktigt att man kan plugga med en vän(eller flera) för att man ska kunna hjälpas åt, pusha varandra och för att man ska tycka att det är väldigt kul att plugga till MaFy. Den roligaste delen av att komma in på teknisk fysik var inte när jag fick veta att jag blev antagen utan alla kvällar jag har tillbringat med min vän och mattecentrum för att plugga till provet! Va inte rädd att fråga andra om hjälp, det är så man lär sig. Brukar säga att “Den dummaste frågan är den som inte ställs.”

 

— Fastna inte på en uppgift!

Alla uppgifter är inte lika svåra, poängen för varje uppgift är orättvisa. Vissa enkla uppgifter kan ge två poäng medan andra svåra uppgifter endast ger ett poäng. Därför är det viktigt att man hinner med alla uppgifter, hoppa över uppgiften så länge om du inte kan lösa den och kolla tillbaka om du har tid över. Håll de rekommenderade tiderna, det är okej om man överstiger någon och lägger ner en minut extra om man känner en stor säkerhet att man är på rätt spår, annars är det inte värt att stanna på den.

 

— Om lösningen känns konstigt så är det oftast fel!

Har man fått någon jättekrånglig uttryck eller ekvation så är det oftast fel. De flesta uppgifter faller ut mycket snyggt och många lösningar till uppgifterna är mycket eleganta. Så när man ser att man har fått ett konstigt värde, uttryck eller ekvation så bör man kontrollera lösningen. (Undantaget är integral uppgiften, där är svaret i många termer och det handlar om att vara noggrann)

 

— Tänk kreativt!

Ibland behöver man inte lösa uppgiften för att man ska kunna välja rätt, försök utesluta vissa alternativ som man kan inse är fel. Kommer man inte på en exakt lösning kan man försöka approximera värdet av lösningen och välja alternativet som är närmast. Uppgifter som “stjärnor i universum uppskattas till x” “vilket av nedanstående alternativ är bästa jämförelsen?” A. sandkorn i en tesked sand , B. Atomer i en tesked sand, osv. Försök approximera istället för att gissa, hur mycket väger en tesked sand? Hur mycket väger en “sand atom” eller en sandkorn? 


— Rita alltid en figur!

Får man en fysikuppgift (eller andra uppgifter som geometri) så bör man alltid rita en figur för att man lättare ska kunna hålla koll på det man räknar på. Hur ser kraftsituationen ut? Frilägg! 

 

— Slarva inte!

Många uppgifter försöker vilseleda dig, jag vet provet är elak! De flesta uppgifter har väldigt lika alternativ så om man råkar glömma bort ett plus eller minus så kommer man bli lurad av alternativen. Dessutom så kan svaret se helt annorlunda ut om man bara glömmer att läsa en liten villkor i en uppgift. Kort sagt, va noggrann och se upp för fällor! Man kan inte alltid undvika alla slarvfel men försök. (Ibland säger man att man har slarvat även om kunskapen brister inom ett område, slarvar man alltid på samma sak så är det inte längre slarv, då bör man försöka rätta felet inför nästa gång)

 


— Vila väl inför provet! 

Det här är något jag själv är dålig på när det gäller vanliga prov. Eftersom det är lättare att tänka och undvika slarvfel så är det viktigt att vila och må bra inför provet!

 

— Viktigast av allt, ha kul!

Det är inte hela världen om du misslyckas med provet. Du borde ha kul när du pluggar inför provet och generellt pluggar matte/fysik. Annars kommer du aldrig orka plugga på lång sikt. Det är ingen mening att öva inför ett prov för att komma in på en utbildning om man inte ens har kul när man pluggar inför provet!

 


Lite kort om hur jag pluggade till provet:


— Det kan kännas svårt i början när man över på gamla prov, kände själv det. Men det gör inget om man inte fattar något i början, hjärnan behöver en tid för att smälta och uppfatta nya problem. Öva lite på ett nytt problem, låt hjärnan bearbeta (i någon dag) och öva på andra sorters uppgifter så länge, öva mer liknande uppgifter, låt hjärnan bearbeta, då blir det enklare för varje gång och till slut kommer man förstå. Fråga gärna en lärare eller mattecentrum, då kan processen bli snabbare.

 

— Brukar kolla i formelsamlingen för att repetera allt då och då (Formler och Tabeller av Rune Alphonce, Helen Pilström)

 

— Övade på gamla prov, började lite långsamt (några uppgifter varje månad när det var två år kvar till provet) och sen ökade jag successivt hur mycket jag övade (det är svårt att börja med mycket, jag brukar aldrig plugga så mycket till matte/fysikprov så jag behövde skapa en vana). Till slut när det var en månad kvar till provet så pluggade jag de flesta kvällarna inför provet. Det funkar ganska bra då man inte lägger ner för mycket tid på provet men ändå en rimlig mängd.

 

— Repeterade lite på matte- och fysik kurser för att friska upp minnet, men det absolut bästa sättet att lära sig förbättra på provet är att göra själva provet! (enligt mig)

 

— Gick på Ma 5 och linjär algebra. Skulle inte säga att det behövs, för det kom inga uppgifter från dessa kurser förutom ett begrepp från linjär algebra vilket var “projektionen”. Gick kurserna för intressets skull, det kanske är bra som en mjukstart inför själva utbildningen då man kommer läsa linjär algebra. Rekommenderar dock fysik 3 för att ha bättre koll på elektromagnetism och mekanik.

 

— Det är inget mer som behövs, det finns inget magiskt knep eller något. Det bästa sättet att klara provet är att öva, öva och öva!

 

Alla lär sig olika, gör det som passar just dig!


Checklista:

(De har en lista på deras hemsida http://www.matematik-och-fysikprovet.se/)


Matte:


— Trigonometri (trigonometriska ettan, additionsformler, byte mellan sin och cos, sin/cos/tan för halva vinkeln, tan för dubbla vinkel, vanliga värden för sin/cos/tan)


— Potenser (potenslagar)

— Logaritmer (logaritmlagar, byte mellan baser)

— Algebra 

— Hantering av bråk (t.ex. bråk med addition av bråk i täljaren och nämnaren)

— Derivata och integraler (primitiva funktioner, kedjeregeln, produkt-/kvotregeln)

— Geometri (sinussatsen, cosinussatsen, areasatsen, pythagoras sats, randvinkelsatsen, yttervinkelsatsen, area/volym av olika objekt, likformighet, polygoner och deras vinkelsummor, m.m.)

— Imaginära tal & komplexa lösningar (hantera imaginära tal i räkningar)

— Rottecken & rotekvationer (hur man hanterar en sådan och falska rötter)  

— Andragradsekvationer, polynom (kvadratkomplettering, pq/abc-formlen, komplexa lösningar, göra det snabbt då det kommer alltid och ofta!)

— Operator tecken (typ en flervariabels funktion)
Absolutbelopp (ha koll på villkor och tecken) 
m.m.

 


Fysik:

— Mekanik (Newtons Lagar, keplers lagar, gravitationslagen, centripetalacceleration, kraft situation och friläggning av krafter, kraftmoment, jämvikter, kaströrelser, acceleration)

— Elektromagnetism (Ljusets brytning, stråloptik, interferens & diffraktion, Coulombs Lag, induktion, kraft på en laddad partikel eller ledning)

— Ellära (kopplingsschema, serie-/parallellkoppling)

— Bohrs atommodell (energinivåer av en väteatom)

— Relativitetsteorin (speciella (ej allmän), tidsdilatation, längdkontraktion, viloenergi & rörelseenergi av en partikel)

— Termodynamik (smältentalpi, värmekapacitet, ideala gaslagen, energiprincipen)
m.m.


Kan ha glömt något (Ej komplett lista, checka deras hemsida för detaljer)


LYCKA TILL alla som ska skriva provet i framtiden!!!  

 

Fortsätt gärna skriva i denna tråd för alla framtida elever som också strular med något ämne i skolan men som har särskilt mycket intresse för matematik och fysik och därmed endast har chansen att komma in på teknisk fysik genom MaFy (matematik- och fysikprovet) då antagningen med betyget är ganska högt, 22.19 meritpoäng i år medan för oss som gillar matte och fysik kan klara oss över gränsen för MaFy som låg på 43 poäng. (HP låg på 1.75 i år)

Zeshen 398
Postad: 6 timmar sedan

En till viktig sak som jag glömde nämna!

— Det är mycket viktigt att försöka lösa problemen själv! Ibland kan det behöva långa funderingar men oftast kommer man på lösningen efter ett tag! Det är för mig mycket enklare att komma ihåg något som jag själv kommit på lösningen till än att försöka komma ihåg någon annans lösning. Det är alltså både bra för minnet och för att träna på problemlösningsförmågan.

Smaragdalena 26551 – Moderator
Postad: 5 timmar sedan
Zeshen skrev:

En till viktig sak som jag glömde nämna!

— Det är mycket viktigt att försöka lösa problemen själv! Ibland kan det behöva långa funderingar men oftast kommer man på lösningen efter ett tag! Det är för mig mycket enklare att komma ihåg något som jag själv kommit på lösningen till än att försöka komma ihåg någon annans lösning. Det är alltså både bra för minnet och för att träna på problemlösningsförmågan.

Här håller jag verkligen med dig! Det är många på Pluggakuten som försöker lirka fran en färdig lösning utan att försöka själva, men det är verkligen att bita sig själv i tummen, anser jag. Någon annans lösning glömmer jag bort, även om den är snygg (undantag finns) men det jag har funderar fram själv, det sitter kvar.

Svara Avbryt
Close