12 svar
31 visningar
Michaella 8
Postad: 30 nov 2018

Två finita verb i en sats?

Tja! Analyserar en egenskrivande text och uppmärksammade att jag vid tre tillfällen skrivit två finita verb i en sats. Det kan väl inte vara möjligt? Meningarna är följande:

- Detta anser jag inte är någon riktig ursäkt då....(ny sats)

Markerade "anser" och "är" som finita verb, men hittar ingen konjunktion/subjunktion mellan orden.

- Att svensk lagbok har många kryphål är något som....(ny sats)

Markerade "har" och "är" som finita verb men hittade återigen ingen konj/subj mellan orden.

-  Det som skiljer dessa två situationer är att....(ny sats)

Markerade " skiljer" och "är" som finita verb.

Tacksam för hjälp.

Mvh

Laguna 1804
Postad: 30 nov 2018

Jag kan inte hjälpa till med analysen, men ett liknande exempel kanske är "det här tror jag fungerar". Jag kan säga saker som "det här skulle jag vilja fungerar". Andra säger "det här skulle jag vilja att det fungerar". 

Laguna 1804
Postad: 30 nov 2018

I ditt näst sista exempel är väl "att" en konjunktion? 

Michaella 8
Postad: 30 nov 2018

Kan konjunktioner vara första ordet i en mening?

Jonto 851 – Gy-lärare (Ty)
Postad: 30 nov 2018 Redigerad: 30 nov 2018

En sats kan aldrig ha mer än ett finit verb det stämmer. När sådant sker är det oftast så att det man tycker är satsen oftast egentligen är två satser ex. en huvudsats och en bisats. Dock är det ganska vanligt i svenskan att man kan utelämna konjunktioner och andra bindord såsom "som,att, då" utan att det påverkar meningen och då märker man inte själv att man inlett en ny sats.

Så är exempelvis på första meningen.

Detta anser jag inte är någon riktig ursäkt då..

kan skrivas som "Jag anser inte att detta är någon riktig ursäkt då..."

om man håller den vanliga ordföljden, så ser man att ordet "att" kan läggas till och binder ihop en huvudsats och en bisats som har ett finit verb var.

I andra av dina exempel som denna meningen

Det som skiljer dessa två situationer är att....

så har du en hel sats som ett fundament/subjekt vilken man kan ha. Det är alltså en egen sats i satsen. När man tar ut satsdelar så är hela den satsen som jag fetmarkerat subjektet och "är" är predikatet och sen kommer nästa sats. Så subjektet i satsen är en hel sats som man sedan kan ta ut satsdelar i för sig som då också får ett finit verb.

Jonto 851 – Gy-lärare (Ty)
Postad: 30 nov 2018 Redigerad: 30 nov 2018

 Detta gäller framförallt även satsen"Att en svensk lagbok har många kryphål är något som.."

Där är hela subjektet en sats och ordet "är" det finita verbet. Men eftersom subjektet är en hel sats så måste man lösa ut satsdelar i den för sig, och den har då ett finit verb i sig, "har".

Här är fler exempel hämtade  från satsdelar.se

När subjektet är en hel sats
Du kan bilda ett subjekt med hjälp av en hel sats: Att hon kom nu, förvånade alla.

Denna sats skapar du med hjälp av olika satsdelar, men i förhållande till huvudsatsen är det ett subjekt.

Här är alltså subjektet en hel sats.

Att Per reste till USA, gjorde Ulla ledsen.
Att hon var gift, förändrade hans känslor.
Att Olle slog hunden, upprörde många.
Att han bad om ursäkt, hanterade henne.
Att Sture fick ett nytt jobb, gladde henne.

Kände du att detta var svar på din fråga?

Michaella 8
Postad: 30 nov 2018

Hmmm.. Jag vet inte riktigt om jag förstod särskilt mycket. Jag försöker markera bisatser och huvudsatser i min rapport på en redan skriven text (som jag inte kan ändra på). Ska jag ignorera ett av de finita verben? 

Nej, de är båda finita verb i alla fallen det är mycket riktigt.

Jag skulle gjort ungefär så här:

Här är satslösningen på den stora satsen. Det huvudsakliga finita verbet är då ÄR. Sen det som jag gulmarkerat som subjketet en egen mening som man kan behandla för sig,där finns också ett finit verb men det får du i då fall göra vid sidan om så det ej blir krångligt. Där är "har" det finita verbet, om man vill göra det

Michaella 8
Postad: 30 nov 2018

Tack sååååå mycket!!!

Meningen

"Detta anser jag inte är någon riktig ursäkt då...."

blir svår.

Huvudsatsen är : "Jag anser inte" och där är "anser" det finita verbet

Bisatsen : "att detta är någon riktig ursäkt" där "är" är det finita verbet

men eftersom ordföljden är ändrad och subjunktionen "att" utelämnats blir det svårt att markera det i texten. Du får i så fall skriva någon slags * och sen skriva en kommentar om det längre ned. Men båda två är finita verb fast i olika satser.

Sista meningen kan man göra så här med

Svara Avbryt
Close