9 svar
132 visningar
midepau 56
Postad: 26 nov 16:45

Uttal av "unit" (namnet på atommassenheten)

Enligt Kemiboken Nivå 1 (Liber) har atommassenheten namnet "unit". Jag undrar om det ska uttalas som ett svenskt ord eller som på engelska i det här sammanhanget:

"Eftersom en atom väger så lite, är det ganska opraktiskt att använda enheten kilogram. Därför kom forskare i början på 1960-talet överens om att införa en helt ny enhet för att ange massan för atomer, atommassenheten, unit."

Jag har aldrig hört det som ett svenskt ord tidigare, men det känns konstigt att uttala det på engelska. Kursiv stil skulle kunna indikera ett engelskt uttal, men rubriken för avsnittet är "Den universella atommassenheten, unit" utan kursivering.

naytte 7419 – Moderator
Postad: 26 nov 16:51 Redigerad: 26 nov 16:52

Engelska. Men man brukar bara säga ”U” med svenskt uttal.

Jag har bara sagt ”u”, i typ fyra decennier (inklusive kemi på universitetsnivå). Unit alltså? Hmm …

naytte 7419 – Moderator
Postad: 26 nov 22:34 Redigerad: 26 nov 22:35

Ditto! Jag visste inte heller att det egentligen hette Unit innan jag stötte på den här frågan.

MaKe 863
Postad: 26 nov 23:25 Redigerad: 26 nov 23:47

Sedan 2019 rekommenderas det av BIPM (Bureau International des Poids et Mesures) i 9th edition of the SI brochure :

Non-SI units that are accepted for use with the SI

mass

tonne (e) t 1 t = 103 kg

dalton (f) Da 1 Da = 1.660 539 068 92(52) × 10−27 kg

u är flyttat till fotnoten:

The dalton (Da) and the unified atomic mass unit (u) are alternative names (and symbols) for the sameunit, equal to 1/12 of the mass of a free carbon 12 atom, at rest and in its ground state.

Den atommassenhet som har accepterats för användning är alltså 1 Da, en dalton, medan 1 u får vara kvar ett tag.

 

Dessutom är det faktafel i boken. Det är inte på 1960-talet som man kom fram till just att det är så här det skulle se ut. Det beror på att väte är det lättaste grundämnet och när John Dalton introducerade atomism i kemi valde han att jämföra vikter av andra grundämnens atomer med väteatomens vikt. Det är därför som väteatomens massa är så nära 1 Da. I kemin användes en annan atommassenhet -  1/16 av den genomsnittliga massan av en syreatom. Senare visade det sig att det var opraktiskt att ha olika enheter i kemi och fysik och IUPAC och IUPAP kom överens om att välja u, unified atom mass unit, för användning i både fysik och kemi. U kommer alltså från unified, inte unit. Atom mass unit betecknades amu innan dess.

midepau 56
Postad: 27 nov 10:24

Ja jag tycker också att det snarare borde stå för "unified". Men då uttalar jag unit på engelska i just de där meningarna, tack så mycket!

Laguna 31739
Postad: 28 nov 16:57
naytte skrev:

Ditto! Jag visste inte heller att det egentligen hette Unit innan jag stötte på den här frågan.

Men heter den egentligen "unit", ensamt? Jag tvivlar. Har du någon annan källa än den där boken?

naytte 7419 – Moderator
Postad: 28 nov 17:08

Nej, tydligen inte. Det var tydligen faktafel från bokens sida.

midepau 56
Postad: 28 nov 18:41
naytte) skrev:

Nej, tydligen inte. Det var tydligen faktafel från bokens sida.

Ah, har du kontakt med Liber eller författarna? De kanske har en errata-sida? Jag har hittat ett annat fel (hur lätt det är att förlora en elektron för en kaliumjon där det ska vara kaliumatom).

SeriousCephalopod 2745
Postad: 29 nov 06:23 Redigerad: 29 nov 06:24
MaKe skrev:

Sedan 2019 rekommenderas det av BIPM (Bureau International des Poids et Mesures) i 9th edition of the SI brochure :

Non-SI units that are accepted for use with the SI

mass

tonne (e) t 1 t = 103 kg

dalton (f) Da 1 Da = 1.660 539 068 92(52) × 10−27 kg

u är flyttat till fotnoten:

The dalton (Da) and the unified atomic mass unit (u) are alternative names (and symbols) for the sameunit, equal to 1/12 of the mass of a free carbon 12 atom, at rest and in its ground state.

Den atommassenhet som har accepterats för användning är alltså 1 Da, en dalton, medan 1 u får vara kvar ett tag.

 

Dessutom är det faktafel i boken. Det är inte på 1960-talet som man kom fram till just att det är så här det skulle se ut. Det beror på att väte är det lättaste grundämnet och när John Dalton introducerade atomism i kemi valde han att jämföra vikter av andra grundämnens atomer med väteatomens vikt. Det är därför som väteatomens massa är så nära 1 Da. I kemin användes en annan atommassenhet -  1/16 av den genomsnittliga massan av en syreatom. Senare visade det sig att det var opraktiskt att ha olika enheter i kemi och fysik och IUPAC och IUPAP kom överens om att välja u, unified atom mass unit, för användning i både fysik och kemi. U kommer alltså från unified, inte unit. Atom mass unit betecknades amu innan dess.

Detta är för mig ett återkommande problem i svensk gymnasielitteratur och undervisningsmaterial. Författare skriver sina böcker från minnesbilder av olika fakta som de minns från sina universitetsböcker eller som de ser i andra gymnasieböcker, utan att till synes efterforska om något om förändringar i standarder eller göra faktakontroller om det där som de har för sig verkligen stömmer. Vi är alla människor såklart men ändå.

Inte för att gymnasieeleven som just börjat lära sig om något har något nytta av fotnoter med referenser i en lärobok men de skulle gynnas av att bokförfattarna hölls till en högre standard. 

Svara
Close