5 svar
23 visningar
naytte 8217 – Moderator
Postad: Idag 16:19 Redigerad: Idag 16:31

Vad menar frågan med att cirkelbågen passerar genom punkten 1?

Hej!

Jag sitter med uppgiften nedan:

På a)-uppgiften satte jag w=Tzw = T\left(z\right) och inverterade TT så att man fick z=T-1wz = T^{-1}\left(w\right). Sedan studerade jag vilka krav Rez>0\mathrm{Re}z>0 sätter på ω\omega och fick fram att området avbildas på

C={w:|w|<1}\displaystyle \mathcal{C}=\{ w \in \mathbb{C}:|w|<1 \}

Men på b)-uppgiften blir jag lite fundersam. Om vi ansätter w=x+iyw=x+iy har vi på kartesisk form

z=1-x2-y2(1-x)2+y2+i2y(1-x)2+y2\displaystyle z=\frac{1-x^2-y^2}{(1-x)^2+y^2}+i\frac{2y}{(1-x)^2+y^2}

Tydligen ska realdelen av detta uttryck gå genom z=1z=1 för godtyckliga cc, alltså x=1x=1 och y=0y=0. Men det går ju inte, eftersom man får division med noll då...?

LuMa07 751
Postad: Idag 16:34 Redigerad: Idag 16:34

Det är nog T()=1T(\infty) = 1, så varje kurva γ(t)\gamma(t) som går igenom oändligheten i riemannsfären 𝕊\mathbb{S} / enpunktskompaktifieringen {}\mathbb{C} \cup \{\infty\}, avbildas på en kurva T(γ(t))T(\gamma(t)) som går igenom punkten 11.

Det som återstår att visa är att varje lodrät linje avbildas på en cirkel(båge). TT är ju en möbiusavbildning, så ni kanske har en sats som säger just detta.

Alternativt kan man sätta z=c+iyz=c+i\,y, där cc \in \mathbb{R} är fixt och yy \in \mathbb{R} varierar och man undersöker bilden av funktionen yT(c+iy)y \mapsto T(c + i\,y).

naytte 8217 – Moderator
Postad: Idag 16:38 Redigerad: Idag 16:40

Hej, tack för svar!

Jag är har inte stenkoll på Möbiusavbildningar och gillar inte att memorera saker så jag hoppades att man skulle kunna resonera sig själv fram utan att hänvisa till annat.

Om Rez=c\mathrm{Re} z = c har vi också

1-x2-y2(1-x)2+y2=c\displaystyle \frac{1-x^2-y^2}{(1-x)^2+y^2}=c

Att avbildningen går genom punkten 11 är väl detsamma som att säga att denna ekvation ska satisfieras av w=1w=1? Eller är tanken att man ska använda någon utvidgad aritmetik? Om man fick gångra upp nämnaren och sedan stoppa in w=1w = 1 skulle saken vara klar, men det är ju illegalt.

LuMa07 751
Postad: Idag 16:45 Redigerad: Idag 16:46

Det finns oändligt många lodräta linjer - varje värde på cc\in\mathbb{R} ger en annan linje. Det påstås att bilden av varje sådan linje går igenom punkten 11. Om detta påstående verkligen stämmer, så kan w=T(z)w=T(z) inte inverteras just när bilden är w=1+0i, d.v.s. T-1T^{-1} är odefinierat i punkten 11

naytte 8217 – Moderator
Postad: Idag 16:47 Redigerad: Idag 16:49

Ah, så måste det ju förstås vara!

Poängen är alltså att det i så fall skulle finnas oändligt många värden på zz som avbildas på samma punkt ww och då finns det ingen invers?

LuMa07 751
Postad: Idag 16:55 Redigerad: Idag 17:02

Jag var slarvig och borde ha uttryckt mig bättre när det gäller inverterbarheten.

Alla parallella linjer (oavsett cc) skär varandra i en punkt, nämligen \infty. Det innebär att T-1(1)=T^{-1}(1) = \infty, men det går inte att bestämma vilken av linjerna det blir eftersom alla linjerna går igenom oändligheten i {}\mathbb{C} \cup \{\infty\}

När du beräknar gränsvärdet T-1(w)T^{-1}(w)w1+0iw \to 1+0i, d.v.s. (x,y)(1,0)(x,y) \to (1,0) i ditt uttryck för inversen (obs: jag har inte kontrollräknat)

z=lim(x,y)(1,0)1-x2-y2(1-x)2+y2+i2y(1-x)2+y2=\displaystyle z=\lim_{(x,y)\to(1,0)} \frac{1-x^2-y^2}{(1-x)^2+y^2}+i\frac{2y}{(1-x)^2+y^2} = \infty

(gränsvärdet taget i kompaktifieringen {}\mathbb{C} \cup \{\infty\})

Svara
Close