Vad räknas som inlärning/fusk och har ni några tips för inlärning?
(Döda mig inte) Jag vill helst veta vad ni tycker kring hur jag tänker lol!
Kolla här är min defintion av att inte fuska:
- Det kommer från din hjärna; inte en mobil, en kompis, Ai-modell eller en bok precis som ligger precis bredvid dig.
Däremot så kan man ta substanser eller göra saker för att effektivisera hjärnan: t.ex. efter jag tränat eller druckit beskt svart kaffe (som jag började för en vecka sen) så fungerar min hjärna bättre. Kan kaffe anses som fusk (lol många kommer slakta mig). Det känns nästan som fusk om ni hajar vad jag försöker säga.
Min inlärningsmetod:
Kolla! Här måste jag vara tydlig med vad jag menar. Se min metod att plugga är att jag öppnar någon mattebok och börjar nöta uppgifter. Om jag sitter fast på en uppgift (vilket känns som att det händer ofta) så vänder jag mig till detta forum och frågar er. Redan här stöter vi på problem, i alla fall i mitt huvud. Jag känner ibland att det kan verka elakt att överlåta sina egna problem till andra så att de ska "slösa" sin tid på att lösa sina egna problem. Men aja det är en annan diskussion. Sen efter jag frågat så går jag vidare till ett annat problem tills jag löser den eller når en "roadblock" och så ställer jag någon fråga igen eller läser i kurslitteraturen och försöker förstå mig på problemet.
Fördelar (enligt mig): JAG känner att jag lär mig när jag får höra hur ni tänker. Det liknar väl ändå real life situationer när man sitter i ett klassrum och diskuterar med varandra om ett problem och så försöker man komma fram till en lösning förhoppningsvis tillsammans.
Jag känner också att det är mer gynnsamt att göra uppgifter än att gå på föreläsningar som kan ta mer än halva dagen och då får jag knappt gjort någon uppgift som jag TYCKER är det viktiga för då lär man sig problemlösning, sina misstag i hur man tänker.
Dessutom tidseffektivt
Potentiell och stor nackdel: Andra löser problemet åt mig --> jag lär mig inte fast jag tror jag lär mig (placebo)
Funderingar: Jag vet inte om man behöver gå föreläsningar EFTERSOM
1. Man kan ibland hitta föreläsarens anteckningar
Nackdel: tar tid (slöseri nästan), måste ha tur (att hitta anteckningarna och att ha bra föreläsare så man förstår och ej blir uttråkad), det kan avvika/inte täcka allt från dagens föreläsning (oftast exempel antar jag) och ibland är det en metod som inte visas någon annanstans och då är man KÖRD på sådana uppgifter.
Fördel: förenklar/sammanfattar material i kurslitteratur, kan ställa frågor (dock dömande), materialet kommer förmodligen på tentan och kanske utökad förståelse (om inte förvirrelse).
2. Kan få reda på det från Youtube, kamrater, discord, forum, kurslitteratur, chatgpt eller sammanfattningar.
3. Jag pendlar och måste vakna tidigt för att gå på dem (nästan 4h totalt)
4. Ngl inte starka kontakter i skolan (lol en loser)
Fundering 2:
Hur gör ni om ni sitter fast vid ett problem?
Ibland så kan jag sitta flera timmar tills jag löser det eller så går jag vidare. Det känns lite som ett dilemma på något sätt.
Är det rätt att gå vidare? Liksom för att lösa problem måste man lägga timmar på det men om man går vidare så kommer man ingen vart, lär sig inte metoden och kommer ändå behöva återkomma till det sen eller så tänker man på det medan man sover. På ett sätt känns det ofta som "vet man inte så vet man inte".
En random idé: gör sina räknesessions/pluggtid svårare än tentorna så att tentorna ser ut som en "piece of cake" (så att du hellre hade gjort tentorna). Det är samma som när man tränar. Ju hårdare man tränar inför en match desto lättare blir matchen (tills man övertränar).
Skolans inlärningsmetod:
Lär materialet (genom kurslitteratur/föreläsningar) - bearbeta - öva (hemma, på räkneövningar etc).
"Jag känner ibland att det kan verka elakt att överlåta sina egna problem till andra så att de ska "slösa" sin tid på att lösa sina egna problem."
Tror jag inte är ett problem. Går man hit på denna sida så a/ har man avsatt tid till det (ev. flykt från någon annan uppgift som man INTE vill göra) och b/ fångar problemet inte lösarens intresse besvaras det nog inte och tar därmed inte upp någons tid.
Slutsats: Fråga på!
Det räknas knappast som fusk att dricka kaffe. Man blir inte direkt "smartare" av det ändå, utan man bara KÄNNER sig smartare... :)
Trinity2 skrev:"Jag känner ibland att det kan verka elakt att överlåta sina egna problem till andra så att de ska "slösa" sin tid på att lösa sina egna problem."
Tror jag inte är ett problem. Går man hit på denna sida så a/ har man avsatt tid till det (ev. flykt från någon annan uppgift som man INTE vill göra) och b/ fångar problemet inte lösarens intresse besvaras det nog inte och tar därmed inte upp någons tid.
Slutsats: Fråga på!
Okej jag hör dig och förstår dig men förstår du lite hur jag tänker: kolla!
Om man själv hade bara lagt ner tiden på att förstå problemet så är allt fine. Liksom det fanns en tjej i vår klass som ansågs vara lat (vilket är en dålig sak) för att hon alltid ställde frågor. Då tänker de flesta liksom att "hon inte lägger ner tid på att lösa problemet och istället överlåter det till andra". hehe lite så ändå
naytte skrev:Det räknas knappast som fusk att dricka kaffe. Man blir inte direkt "smartare" av det ändå, utan man bara KÄNNER sig smartare... :)
Nej men när man tänker på det ngl typ alla smarta personer dricker kaffe, idk det känns som att det kan finnas något samband hehe
En till fråga:
Blir ni någonsin trötta på matte?
Sykey skrev:En till fråga:
Blir ni någonsin trötta på matte?
JA!
Jag har en "matematisk bekant" (känd matematikförfattare), 80+, som idag inte räknar alls. "Jag är trött på det." Jag är inte där, ännu... Livet består av mer än x och y.
Trinity2 skrev:Sykey skrev:En till fråga:
Blir ni någonsin trötta på matte?
JA!
Jag har en "matematisk bekant" (känd matematikförfattare), 80+, som idag inte räknar alls. "Jag är trött på det." Jag är inte där, ännu... Livet består av mer än x och y.
Åå gudars, blev han trött efter 80 år lmao, det var ju på tiden/känns lite sent.
En till fråga:
Har man ens rätt att vara trött på matte tills det "börjar bli svårt" (subjektivt)?
Det enda jag blir trött på är min egen oförmåga och brist på förståelse. Ju mer man lär sig desto mindre förstår man.
Matematik är dessutom inkörsporten till tyngre grejer som vetenskapsfilosofi och det kan göra en sjuk i huvudet. Varje fråga leder till sju nya och det tar aldrig slut...!
naytte skrev:Det enda jag blir trött på är min egen oförmåga och brist på förståelse. Ju mer man lär sig desto mindre förstår man.
Matematik är dessutom inkörsporten till tyngre grejer som vetenskapsfilosofi och det kan göra en sjuk i huvudet. Varje fråga leder till sju nya och det tar aldrig slut...!
Och jag är inte ens där än, jag lär mig "grunderna" på universitet och jag tycker det är svårt för mig och börjar känna mig ibland crazy på hur mycket man har att göra. Det är därför jag ställde frågan om man ens har rätt att bli sjuk/trött/galen på matte eftersom det finns så mycket svårare problem att hantera/klaga över. Man kanske hör en student eller professor säga något längs "vänta bara tills du..."
Sykey skrev:naytte skrev:Det enda jag blir trött på är min egen oförmåga och brist på förståelse. Ju mer man lär sig desto mindre förstår man.
Matematik är dessutom inkörsporten till tyngre grejer som vetenskapsfilosofi och det kan göra en sjuk i huvudet. Varje fråga leder till sju nya och det tar aldrig slut...!
Och jag är inte ens där än, jag lär mig "grunderna" på universitet och jag tycker det är svårt för mig och börjar känna mig ibland crazy på hur mycket man har att göra. Det är därför jag ställde frågan om man ens har rätt att bli sjuk/trött/galen på matte eftersom det finns så mycket svårare problem att hantera/klaga över. Man kanske hör en student eller professor säga något längs "vänta bara tills du..."
Livet är för kort för att spendera på saker som man inte gillar. Slösa inte bort din tid på saker som du inte gillar. Finn ditt drömjobb och livet blir roligare. Sedan kanske du vill bli något som intialt kräver matematik för att sedan aldrig syssla med matematik igen (typ en läkare måste läsa gym.matematik, men kommer sedan aldrig att göra det igen), och då får man ta den korta perioden slit. En matematiklärare gillar nog mera pedagogik än matematik etc.
Sykey skrev:Funderingar: Jag vet inte om man behöver gå föreläsningar EFTERSOM
1. Man kan ibland hitta föreläsarens anteckningar
Nackdel: tar tid (slöseri nästan), måste ha tur (att hitta anteckningarna och att ha bra föreläsare så man förstår och ej blir uttråkad), det kan avvika/inte täcka allt från dagens föreläsning (oftast exempel antar jag) och ibland är det en metod som inte visas någon annanstans och då är man KÖRD på sådana uppgifter.
Fördel: förenklar/sammanfattar material i kurslitteratur, kan ställa frågor (dock dömande), materialet kommer förmodligen på tentan och kanske utökad förståelse (om inte förvirrelse).
2. Kan få reda på det från Youtube, kamrater, discord, forum, kurslitteratur, chatgpt eller sammanfattningar.
3. Jag pendlar och måste vakna tidigt för att gå på dem (nästan 4h totalt)
4. Ngl inte starka kontakter i skolan (lol en loser)
Detta är en intressant fråga. Om läraren inte tillför något är en förelösning ointressant. Dessutom finns det så många fler kanaler att använda idag att föreläsningar känns mindre intressanta. (Kanske inte fungerar i praktiska ämnen som t.ex. kemi där man kan förevisa någon reaktion.) Tyvärr är inte alltid föreläsare på uni/hs så bra som önskat. Jag har själv varit på föreläsningar förra året där man insåg att det var bortkastad tid. Världen ändras och både katederundervisning i grundskola/gymnasium är historia, och även så "amfiteater"-föreläsningar på uni/hs. Covid-tiden införde helt nya kanaler och ubud och de är här för att stanna. Utbildningsmetoder förändras och utvecklas hela tiden. Bra? Dåligt? Det får tiden utvisa. Nu skall paddor och telefoner ut från skolorna. IQ-Utopia väntar runt hörnet? Inte så säkert.
Tyvärr är inte alltid föreläsare på uni/hs så bra som önskat.
Jag trodde det bara var jag som tyckte så! I min erfarenhet så hade jag grymma gymnasielärare (verkligen de bästa för det kändes verkligen som att de var där FÖR DIG och gjorde allt i sin makt för att hjälpa). Inte ens en snutt av den känslan har jag känt på Högskola. Jag förstod det med tidsbristen men även på fritid eller om man pratar med en professor/föreläsare utöver föreläsning så kan de vara väldigt dömande eller nästan rentav otrevliga. Don't get me wrong, de är smarta och så klart inte as men jag venne, det känns inte som att alla borde vara pedagog. Vissa är för elaka, vissa är för tråkiga och vissa är för traditionella. Hehe, det får mig att låta som att allt är pedagogernas fel. Ska försöka att inte skylla från mig alltför mycket men det är lite så jag känner mig kring det i.a.f lol! Man får nästan känslan av att "aja, just get used to it you whiny" ... osv
Sykey skrev:Tyvärr är inte alltid föreläsare på uni/hs så bra som önskat.Jag trodde det bara var jag som tyckte så! I min erfarenhet så hade jag grymma gymnasielärare (verkligen de bästa för det kändes verkligen som att de var där FÖR DIG och gjorde allt i sin makt för att hjälpa). Inte ens en snutt av den känslan har jag känt på Högskola. Jag förstod det med tidsbristen men även på fritid eller om man pratar med en professor/föreläsare utöver föreläsning så kan de vara väldigt dömande eller nästan rentav otrevliga. Don't get me wrong, de är smarta och så klart inte as men jag venne, det känns inte som att alla borde vara pedagog. Vissa är för elaka, vissa är för tråkiga och vissa är för traditionella. Hehe, det får mig att låta som att allt är pedagogernas fel. Ska försöka att inte skylla från mig alltför mycket men det är lite så jag känner mig kring det i.a.f lol! Man får nästan känslan av att "aja, just get used to it you whiny" ... osv
Många föreläsare på u/hs är docenter eller högre och där för att forska. Utbildning är något (tvingat) som står i deras arbetsbeskrivning, säg kanske till 30%. Deras intresse är ofta inte i att undervisa. På gymnasium finns det inga forskare, de är sannolikt mera intresserade av pedagogiken. Sedan finns det alltid undantag från någon "regel". Finner man de duktiga har man hittat guld. Av 10-15 olika jag har haft var kanske 5 exceptionellt bra. Resten konsumerade bara syre.
Trinity2 skrev:Av 10-15 olika jag har haft var kanske 5 exceptionellt bra.
Ey, ändå hyfsat! Det är ju ändå typ en tredjedel.
Det är inte optimalt att behöva pendla 4h om dagen, men jag förstår att det kan vara svårt att lösa, särskilt på kort sikt.
Att bo på så stort avstånd från skolan innebär också att man bor långt bort från alla sociala aktiviteter, sittningar och att göra inlämningsuppgifter tillsammans hela nätterna + sitta på nattöppet fik när man äntligen fått in expfysen precis innan deadline. Det finns såklart ensamvargar på F också, men de har det betydligt svårare än på andra ställen.
Med det sagt, försök ta vara på din tid som pendlare, läs igenom vad dagens föreläsning ska handla om, gör ett litet miniarbete om vad du tror kommer tas upp. Kom väl förberedd till föreläsningen, då ger den oerhört mycket mer. På hemvägen hinner du kanske lösa några exempeluppgifter från litteraturen eller renskriva föreläsningsanteckningarna.
Angående svåra/lätta uppgifter. På samma sätt som en fotbollsspelare behöver öva kondition, styrka, teknik och spel måste även du öva många olika moment. Det gäller alltså att hitta en lagom blandning av lätta uppgifter (konditions och teknikträning) och lite svårare uppgifter (en match då och då) samt naturligtvis teori och bevis. Om du bara försöker lösa svåra problem hela tiden har du ingen chans att hinna med i studietakten. Först måste du få upp grundkonditionen.
