Qetsiyah är nöjd med hjälpen!
Qetsiyah Online 603
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

Vad tycker ni om Skolverkets nya direktiv om konsekventa betyg i NO ämnena?

Jag tror att detta hände någon gång förra läsåret.

Skolverket kräver nu att man ska få genomgående samma betyg på olika delar av kursen för att få det betyget på kursen. Det ger alltså (i alla fall rent formellt) inte något utrymme för gradvis förbättring under kursens gång för eleven vilket jag anser är helt absurt.

Jag håller dock med om att det inte heller är rimligt med alldeles för dramatiska förbättringar heller, till exempel från E i början av kursen till A i slutet. Här skulle ett A i betyg inte vara lämpligt då man visar på sämre förståelse för andra delar av kursen som råkade komma först. Läraren kanske kan göra ett komplettrande prov för kursens tidigare delar i sådana fall.

Men med det nya direktivet skulle en förbättring från D till C i slutet av kursen inte ens ge ett C i slutbetyg. Det tycker jag inte är någon dramatisk förbättring alls. Här ska ges C även utan ett kompletterande prov tycker jag!

Har du en länk (eller annan referens) där man kan läsa mer om direktivet?

Qetsiyah Online 603
Postad: 5 maj 2019

Nej, inte riktigt. Jag har sökt men hittar inget. Skolverket kanske inte publicerar sånt här offentligt?

AlvinB 2899
Postad: 5 maj 2019

Okej, du har alltså inte hört skolverket säga detta. Hur vet du då att de har infört detta som direktiv?

Qetsiyah Online 603
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

Via mina lärare såklart! Jag går alltså i gymnasiet

Om det är ett direktiv som ser ut på det sättet så måste det finnas publicerat. Det finns inga hemliga instruktioner som lärarna skall följa. Jag tror att du inte hittar det därför att du har rätt i att det skulle vara absurt att något sådant skulle gälla. Det brukar vara att eleven någon gång under kursen skall uppvisa kunskaper motsvarande betyget.

Däremot, i och med att vi pratar om NO kan man tänka sig att du måste uppvisa kunskaper som motsvarar betyget i de olika delarna, dvs Kemi, fysik osv och du kan inte få ett C om du bara har E i fysikdelen men A i kemidelen.

AlvinB 2899
Postad: 5 maj 2019

Jag har inte hört talas om detta, och med tanke på att Skolverkets hemsida i princip säger motsatsen

"Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande i slutet av kursen. Det är därför viktigt att noga överväga vilken vikt som ges underlag från bedömningar som är gjorda tidigt under kursen. Det behöver inte alltid vara så att senare bedömningar ger en mer giltig och tillförlitlig bild av en elevs kunskaper, men de kan ofta väga tyngre vid betygssättningen eftersom elevernas kunnande förväntas fördjupas och utvecklas genom undervisningen."

- Sätta betyg i gymnasieskolan, Skolverket, 20/3-2019

låter det som att antingen du eller dina lärare missuppfattat något.

Qetsiyah Online 603
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

Det måste inte helt gå emot det jag har sagt. Det går även att visa en försämring eller gungning mellan två betyg längs med kursen, i vilka fall direktivet också skulle ha påverkat. Jag glömde nämna dessa. 

Exempel på provbetyg skulle då vara AABAA eller AAAAB vilka, med det här direktivet, skulle ge B.

MovableAdam 45
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

Som gymnasieelev själv låter detta väldigt underligt. En dålig dag på ett första delprov bör ju inte avgöra ditt slutbetyg? Finns många faktorer som kan spela in i hur man presterar på ett prov. Därför finns ju också kursprovet. Sänker man ett A på det tycker jag mycket väl att man ska kunna erhålla ett högre betyg än snittet man presterat på delproven. Hur delproven utformas kan ju dessutom variera stort från skola till skola, till och med från lärare till lärare. Har exempelvis en kompis som fick 4 h av sin lärare på samtliga matte 5-delprov, medan vi andra fick ca 90-120 minuter för samma provfrågor. Väldigt knasigt. 

Kursprovet är ju därför en bra standard som ger likvärdiga förutsättningar att visa vad man kan. 

I början av fysik 1 kom jag från en grundskola där vi knappt tillämpat matematik i fysiken. Det var betydligt mer "ordbajs" som gällde där, och därför gick mina första delprov lite sisådär relativt det mål jag satt upp för mig själv. Men efter en tredjedel av kursen hade jag fått kläm på det, och steg upp i betygsgraderna. Läraren tog givetvis hänsyn till detta vid betygsättningen, och det avslutande kursprovet landade på samma betyg som de senare delproven. Därför blev också kursbetyget satt utefter detta. Han nämnde också att han var glad över den utvecklingsresa många av oss elever gjort från början till slutet av kursen. 

Om det du skriver stämmer så instämmer jag med dig; helt absurt. Jag steg två betygsgrader från mitt initiala provsnitt i Fysik 1, vilket jag tycker är fullt rimligt.


Qetsiyah Online 603
Postad: 5 maj 2019

Ja, jag vet. Väldigt konstigt. Men min situation är lite annorlunda, tvärtom faktiskt. Jag har presterat på min önskade nivå på alla prov sen fysik 2 började förra hösten. Vi har nu ett stundade ordbajsigt prov i "modern fysik" (matten i den fysiken vi lär oss är på tok för avencerad, misstänker jag). Jag måste få samma betyg på detta prov som de förra vilket är tråkigt.

Jag önskade att jag kunde ta sista provet halvslappt och så kunde läraren sopa provet under mattan så att säga, hon har så mycket underlag för A ändå. Men riktigt så pragmatiska ska vi uppenbarligen inte vara!

AlvinB 2899
Postad: 5 maj 2019
Qetsiyah skrev:

Det måste inte helt gå emot det jag har sagt. Det går även att visa en försämring eller gungning mellan två betyg längs med kursen, i vilka fall direktivet också skulle ha påverkat. Jag glömde nämna dessa. 

Exempel på provbetyg skulle då vara AABAA eller AAAAB vilka, med det här direktivet, skulle ge B.

Vet du någon lärare som följer detta system?

Jag kan nämna ett flertal gymnasieskolor där det garanterat inte fungerar på detta vis. Om nu skolverket infört sådana direktiv håller jag med om att de är helt från vettet, men jag betvivlar starkt att några dylika direktiv faktiskt införts.

Jag tycker dessutom att med 4 A och 1 B är det svårt att ens hävda att en elev låg på B-nivå vid tidpunkten då provet som betygsattes med B skrevs. Det låter ju mycket rimligare att eleven hade samma kunskaper som den uppvisat vid alla andra provtillfällen, bara inte lyckades få ned dem på pappret.

Qetsiyah Online 603
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

Ja jag håller helt med. Jag ska se om jag inte hittar det där direktivet utan en google sökning, på deras hemsida...

edit: ja jag känner två lärare som nämnt det, men varit pragmatiska och rättvisa det på grund av att direktivet, precis som vi menar, är absurt.

MovableAdam 45
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

I dagens läge verkar även detta variera mycket från lärare till lärare. Alltså huruvida man ska kunna göra en "betydlig utvecklingsresa" eller ej.

I Fysik 1 skrev jag CCCAAAA på delproven och A på kursprovet. Mitt slutbetyg: A

Min polare i en annan skola skrev förhållandevis lika resultat och landade på B. Verkar som att kriterierna är som smorda för ett brett tolkningsspektrum. Sedan vet jag ju inte vilka fler faktorer som kan ha spelat in för våra slutbetyg, finns ju mycket annat som våra respektive lärare antagligen tar hänsyn till också. Labbrapporter etc. 

Men säkert att säga är att det kan variera mycket. Vissa lärare ser kursen som en "utvecklingsresa", andra verkar vilja att du ska vara något smärre stjärnskott hela tiden. Som sagt, en dålig dag kan vi ju alla ha. 

Qetsiyah Online 603
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

Hela betygssystemet är ett stort skämt. Det verierar alldeles för kraftigt vad ett betyg reflekterar för kunskap (hela landet sett). Det är ju bra att de själva är medvetna om det, men https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019-02-05-stora-skillnader-i-betygssattningen-mellan-skolor åtgärder som nationella provet hjälper inte ett dugg. Lärare kan med lite fantasifull tolkning, sätta betyg som de vill. Nu säger jag inte att de gör det, men visst är det möjligt, möjligt i allra högsta grad.

Om jag skulle va lärare skulle jag skapa ett minikursprov på dina tre Cn, vilka du skulle få A på förhoppningsvis. Men det är ju inte alla lärare som skulle orka det och hellre sätta B typ.

MovableAdam 45
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

Jo men precis. I detta fall motiverade han med att jag löst de A-uppgifter som behandlade den första delen av kursen på kursprovet. Med andra ord att jag hade visat att jag kopplat den biten. 

Ok, jag uppfattade inte att det gällde gymnasiekurser. Betygssystemet är sådant att du måste ha uppfyllt alla betygskriterier till en viss nivå för att du skall få det betyget. I det gamla systemet fanns det en viss marginal att säga att man uppfyllt någon del så bra att det uppväger ett sämre resultat på någon annan del. Det finns inte i nuvarande system. Därför är det så att betyget skall vara det lägsta eleven uppfyllt fullt ut. Det kan verka hårt men det är som det ser ut.

Sedan kan man säga, som någon ovan också upplevt, att man visat senare i kursen att man uppfyller kriterierna i tidigare delar då de kan dyka upp på ett senare prov, alternativt ett NP eller liknande. En lärare kan också ge någon typ av komplettering men tänk på att ett bra prov tar en del tid att skapa och det är inte bara du, det kommer alltid att vara fler, så man begär ganska mycket av läraren när man begär kompletteringar. Så det gäller nog att du har bra anledning till varför du skall få en komplettering.

Visst, betygssättning är individuell, det vore idealet om man kunde hitta ett system som var absolut rättvist men hur skall du skapa det? Det kommer alltid att vara individuella personer som tolkar kriterierna och sätter betygen. Extern rättning av NP, visst, men då kommer ju betyget att handla om vad du gör på NP, vad du gjort för övrigt spelar ingen roll, har du en dålig dag på NP är du körd. Inte heller bra, eller hur?

Qetsiyah Online 603
Postad: 5 maj 2019
AndersW skrev:

Ok, jag uppfattade inte att det gällde gymnasiekurser. Betygssystemet är sådant att du måste ha uppfyllt alla betygskriterier till en viss nivå för att du skall få det betyget. I det gamla systemet fanns det en viss marginal att säga att man uppfyllt någon del så bra att det uppväger ett sämre resultat på någon annan del. Det finns inte i nuvarande system. Därför är det så att betyget skall vara det lägsta eleven uppfyllt fullt ut. Det kan verka hårt men det är som det ser ut.

Det är inte riktigt införandet av betygen D och B som vi diskuterar.

Sedan kan man säga, som någon ovan också upplevt, att man visat senare i kursen att man uppfyller kriterierna i tidigare delar då de kan dyka upp på ett senare prov, alternativt ett NP eller liknande. En lärare kan också ge någon typ av komplettering men tänk på att ett bra prov tar en del tid att skapa och det är inte bara du, det kommer alltid att vara fler, så man begär ganska mycket av läraren när man begär kompletteringar. Så det gäller nog att du har bra anledning till varför du skall få en komplettering.

Det här angår inte heller originalfrågan.

Visst, betygssättning är individuell, det vore idealet om man kunde hitta ett system som var absolut rättvist men hur skall du skapa det? Det kommer alltid att vara individuella personer som tolkar kriterierna och sätter betygen. Extern rättning av NP, visst, men då kommer ju betyget att handla om vad du gör på NP, vad du gjort för övrigt spelar ingen roll, har du en dålig dag på NP är du körd. Inte heller bra, eller hur?

Nej det är självklart omöjligt att skapa ett helt rättvist betygssystem, men min poäng är att det nuvarande systemet ligger på tok för långt därifrån. Om man inte kan nå dit kan man åtminstone komma så nära som möjligt. Nej NP är inte bra pga risken för en dålig dag.

SeriousCephalopod 1735
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

Att ha läst en lärarutbildning har inte gjort mig till en bättre pedagog men det har avsevärt expanderat min kunskap om skolans styrning. Det du diskuterar är en viktig fråga och jag kommer att använda det som ett tillfälle till avskrivning gällande mina egna perspektiv. Det som kommer ovan de tre linjerna \equiv är råd om i mina ögon relevanta dokument din lärare bör anknyta till men det som följer under de tre linjerna är min personliga mening att dessa dokument inte avgör fråga fullt ut och som är mer relevant för lärare än för elever. 

Överst står skollagen/skolförordningen men när det kommer till direktiv om undervisning så är det två typer av dokument som är vägledande och som alla lärare ska konsultera för att avgöra om deras undervisning är korrekt i linje med Skolverkets direktiv.

Det första är läroplanen, vilket alltså omfattar de generella skrivelserna om skolsystemets värderingar, att alla elever har rätt till stöd och utmaning osv, de tekniska specifikationer om hur undervisning ska organiseras i program av huvudmannen (kommunen) osv, samt ämnesplanerna som specificerar kursernas ämnesinnehåll och bedömningskriterier. 

Det andra är skolverkets allmänna råd. Konceptet allmänna råd(wiki) existerar för alla myndigheter. Skatteverket har allmänna råd(skatt). Migrationsverket publicerar allmänna råd (migr). Osv. Allmänna råd är föreskrifter som utgår från förfatntingen om hur organisationer bör bedriva sin verksamhet. Detta bör är dock egentligen ett ska eftersom man måste motivera utifrån lag och författning om man avviker. Har skolverket en mening om något så finns det med säkerhet något av deras allmänna råd. 

Skolverket har allmänna råd om betyg och betygsättning, men som jag kommer diskutera nedan så ger de inte fullständiga råd om den här frågan. 

Nedan är ett urval av det som står i de allmänna råden och mina reflektioner.




Min läsning är en tolkning men slutsatsen man bör dra av detta dokument är till att börja med att provbetyg och summering av dessa är ett arbetssätt skolverket starkt avråder från.

Ibland använder lärare betygsbeteckningar enligt betygsskalan A–F på prov eller uppgifter. Det finns inga bestämmelser som
hindrar läraren från att göra detta, dock sätts betyg först i slutet av en termin eller en kurs. [...] En annan risk med prov- och upp -giftsbetyg är att eleverna kan tro att lärare med en enkel formel kan väga samman dessa till ett betyg i slutet av terminen eller kursen, det vill säga att betyget är ett medelvärde av de prov- och uppgiftsbetyg som eleven har fått fram till och med betygssättningen. (s 18 allmänna råd om betyg och betygsättning)

Det finns en risk om dokumentationen enbart består av prov- eller uppgiftsbetyg i form av betygsbeteckningarna A–F
eller liknande. En sådan dokumentationen är inte ändamålsenlig vid betygssättningen, eftersom betygsbeteckningarna i sig inte är tillräckliga som underlag för att allsidigt utvärdera elevernas kunskaper vid betygssättningen eller som underlag för att för klara skälen till ett betyg. (s.21 allmänna råd om betyg och betygsättning)

Diskussion av vad som är korrekt betyg endast utifrån provbetyg är således inget Skolverket kommer att ge några råd kring eftersom de anser att man inte borde göra det överhuvudtaget. Det betyder inte att prov i sig är dåligt underlag men då är det elevlösningarna i sig som utgör underlaget, inte provbetyget. För övrigt varför jag personligen anser att det rentav är tjänstefel att lämna tillbaka en elevs provsskrivning utan att ha tagit en kopia. Man måste kunna kolla på det i slutet av kursen.

Men, jag förstår att en diskussion av provbetyg egentligen handlar om hur olika underlag ska värderas. Om hur resultat i inledningen av kursen ska användas i slutbedömningen. Om förmågorna ska vara uppvisade flera gånger eller om en gång räcker? Om allt ska vara memorerat eller om man får glömma? Om man måste lösa "A-problem" på alla delområden?

Om detta säger Skolverket... inte nödvändigtvis så mycket som man skulle önska. Om någon annan anser att råden faktiskt avgör frågan  är jag ivrig att höra dem.

De råd som finns återfinns i avsnitt 3. sida 32 i de allmänna råden. Där återfinns de förhoppningsvis bekanta idéerna om att det är kunskaperna i slutet av kursen som är under bedömning samt att nationella prov ska ges

Senare underlag väger oftast tyngre, eftersom elevens kunnande fördjupas och utvecklas genom undervisningen. (s33 allmänna råd betyg)

Samt att resultat på nationella prov är särskillt viktiga

Om en elev har genomfört ett nationellt prov ska resultatet på provet särskilt beaktas vid betygssättningen. (s.37 allmänna råd betyg)

Det står rentav i skollagen och den florerande idén om att man inte kan sänka sig på nationella prov får i mina ögon anses vara en myt. Dock så ska det inte utgöra det enda underlaget och slutlig betygsättning kan kvalitativt avvika från resultat på nationella prov om det motiveras utifrån andra skrivelser såsom kravet på allsidig bedömning.

Det som jag själv anser är den kanske viktigaste (eventuellt oavsedda) frasen i hela rådet är dock

Läraren fäster också större vikt vid sådant som har fokuserats i undervisningen och där eleverna fått möjlighet att särskilt fördjupa sina kunskaper. (s 18 allmänna råd om betyg och betygsättning)

Detta är faktiskt en väldigt viktig sats då den  i kombination med mer eller mindre den enda punkten i skolverkets kommentarsmaterial specifikt för fysikämnet i gymnasiet

I kurserna i fysik är det centrala innehållet uppdelat i ett antal områden markerade med underrubriker.  Det betyder inte att de olika delarna av det centrala innehållet alltid ska väga lika tungt i undervisningen (skolv. kommentarsmaterial i fysik gymn.)

enligt mig ger legitimitet till tolkningen att vissa delar av det centrala innehållet kan behandlas på "ytligare" utan och att underlag för högre betyg kan samlas utifrån kunskaper kopplade till ett urval av det centrala innehållet snarare än hela. Det är inte en tolkning jag verifierat med Skolverket men i vill minnas att Jakob von Gyllenpalm, lektor vid SU, gav mig stöd i den tolkningen vid ett handledningssamtal jag hade med honom i slutet av 2017. Men jag borde nog kontakta skolverket också. 




En svårighet att faktiskt motivera vad som gäller är dock att skolverket ändrar sina allmänna råd hela tiden och dessa råd kommer garanterat inte vara gällande 2020/2021. Detta eftersom (1) Skolverket håller på med ett omfattande arbete att skriva om ämnesplanerna vilket kan medföra nya råd och (2) Utbildningsdepartemenetet har tillsatt en serie utredningar varav specifikt U 2018:03 Betygsutredningen 2018 ska redovisas 30:e november i år (2019) och vars resultat kan komma att skapa nya skrivelser i alla skolformer. 

Så vad tycker jag om deras direktiv? Jag vet inte om jag fått dem. 

Jonto 1549 – Gy-lärare (Ty)
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 5 maj 2019

Originalfrågan är väl egentligen död. Det finns inget sådant direktiv från Skolverket. I så fall skulle det finnas publicerat på deras hemsida eller som offentlig handling och det finns det inte någonstans. Som några upplyst om innan, så är snarare direktivet det motsatta.

Vad gäller bedömning så tycker jag att det är bra att huvudansvaret för att bedöma ligger på den enskilde läraren. Det är läraren som närmast följt elevens utveckling, dokumenterat dess kunnande och med störst säkerhet kan göra en bra bedömning. Man kan även propagera för extern bedömning det vill säga att man skriver examensprov likt NP som bedöms av en extern rättare. Dessa bedömningar blir dock också subjektiva framför allt när det gäller texter och argumentation beroende på hur den som rättar tolkar kriterierna.

Jag undrar också vad du menar med ett "rättvist" eller "orättvist" betyg. Vem avgör om ett betyg är rättvist eller ovisst? Rektorn? Läraren? Eleven? Skolverket? Jag anser att det inte finns rättvisa eller orättvisa betyg. Det en betygssättare har att förhålla sig till är kunskapskraven. Dessa kan tolkas olika och det finns inte någon bestämd tolkning som är "rätt" eller ett visst betyg som är det "rätta". En lärare som satt "A" på en elev kan ha lika mycket rätt som en lärare som satt "E" på samma elev. Det jag tror du egentligen menar är att man ska sträva efter en "likvärdig bedömning", det vill säga att alla lärare ska så långt det är möjligt bedöma enligt samma principer även om det ändå naturligt kan landa i olika bedömning. Där tror jag man främst ska satsa på att lärare får bättre utbildning och stöd i betygssättning. Skolverket har också bra exempel på bedömningar som lärare kan följa och ta inspiration av.

Man kan argumentera för att kunskapskraven ska bli konkretare i vissa fall kanske det skulle vara bra men man kommer ändå inte kunna ta fram kunskapskrav som inte är öppna för en subjektiv bedömning, i alla fall om man vill ha kvalitativa kunskapskrav, annars får man ha kriterier likt "En argumenterande text når upp till A-nivå om den innehåller minst sex argument och maximalt 10 språkliga fel".

Jag tycker snarare det är viktigt som lärare att man som lärare är tydlig i sin kommunikation kring betygssättning och bedömning, där man går igenom kunskapskraven och konkretiserar dem för eleverna utifrån hur man tolkar dem. Att man som lärare förklarar varför en elev fått ett visst betyg och varför texten nådde upp eller inte nådde upp till ett visst krav.

SeriousCephalopod 1735
Postad: 5 maj 2019 Redigerad: 6 maj 2019

Ska dock tillägga att de allmänna råden som jag hänvisar till i någon mån är nya. De tillkom förra året 2018 och ersatte ett annat råd som nu utgått.

Jag tycker dock eg. att det inte var någon större skillnad. Kunskapskravens roll vid undervisning och planering har förminskat något och formuleringarna om dokumentationskrav anknytits till andra syften men grunden tycker jag var densamma. I alla fall gällande de här frågorna.

Edit. Borde nog även sagt gymnasieförordningen och inte skolförordnungen

Svara Avbryt
Close