13 svar
348 visningar
naytte behöver inte mer hjälp
naytte Online 7704 – Moderator
Postad: 19 maj 2025 19:57 Redigerad: 19 maj 2025 19:57

Varför är rörelsemängdsmomentet för klossen mvR?

Halloj!

Jag håller på att studera b)-uppgiften i följande exempeluppgift:

I lösningen påstår de att det sammanlagda rörelsemängdsmomentet för systemet kan skrivas Iφ˙+mvRI\dot{\varphi}+mvR, och det är just termen "mvRmvR" jag inte förstår:

Jag försöker tolka det som rörelsemängdsmomentet runt OO för klossen med massa mm men jag förstår inte varför det skulle ges av R×mv\mathbf{R} \times m\mathbf{v}? Jag förstår inte hur RR kommer in i bilden...

Bubo 7944
Postad: 19 maj 2025 20:04

Rörelsemängd mv, momentarm R.

naytte Online 7704 – Moderator
Postad: 19 maj 2025 20:05

Men hur kan momentarmen vara RR?

Jag har svårt att förstå hur klossen ens kan ha rörelsemängdsmoment runt OO eftersom den inte roterar överhuvudtaget, den faller väl bara rakt ned?

Bubo 7944
Postad: 19 maj 2025 20:15

Det är rörelsemängdsmomentet runt O vi söker.

Om vi tänker oss systemet utan vikten, så kan vi bromsa skivan genom att applicera ett vridmoment i O.

Har du spänt hjulmuttrar med en momentnyckel någon gång? Hur man än tar i, får man bara ett visst vridmoment.

Lägg till vikten och tänk dig att du applicerar samma moment. Ju längre hävarm R, desto svårare att bromsa hela systemet.

naytte Online 7704 – Moderator
Postad: 19 maj 2025 20:34 Redigerad: 19 maj 2025 20:35

Jag förstår att om vi skulle tillämpa en kraft med mot RR vinkelrät komponent:

Skulle vi kunna få hjulet att stanna.

Men jag ser tyvärr fortfarande inte riktigt hur vikten kan ha ett vridmoment (eller rörelsemängdsmoment). Den tillämpar väl ingen kraft direkt på hjulet?

Hjulet börjar ju uppenbarligen att snurra men jag får inte ihop varför. Vilket vridmoment får det att börja snurra?

Bubo 7944
Postad: 19 maj 2025 20:40 Redigerad: 19 maj 2025 20:40

Om man ersätter den där vikten med samma massa m fördelad på en tunn ring längs hjulets kant får vi ett ekvivalent system där massan m fortfarande har samma tangentialhastighet och samma hävarm R.

Är du med på den ekvivalensen? Om du räknar fram rotationströghetsmomentet för ringen (ganska lätt) kommer du att få samma slutresultat eftersom systemen är ekvivalenta.

naytte Online 7704 – Moderator
Postad: 19 maj 2025 20:44

Menar du att vi skulle skapa ett ekvivalent system på formen:

Bubo 7944
Postad: 19 maj 2025 20:48

Ja. Man ser direkt att de är ekvivalenta enligt definitionen

https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6relsem%C3%A4ngdsmoment

Bubo 7944
Postad: 19 maj 2025 20:54

Ekvivalenta just för den fråga du ställde, naturligtvis inte för hela uppgift 10.1.4

naytte Online 7704 – Moderator
Postad: 19 maj 2025 20:58 Redigerad: 19 maj 2025 20:59

Jag förstår inte hur vi kan ha en ekvivalens här. Vi har ju fundamentalt ändrat systemuppställningen, även med avseende på endast min fråga.

I uttrycket L=R×mv\mathbf{L} = \mathbf{R} \times m\mathbf{v}

ska väl R\mathbf{R} vara lägesvektorn från rotationsaxeln OO till partikeln (massan i vårt fall)?

Bubo 7944
Postad: 19 maj 2025 21:00
naytte skrev:

I uttrycket L=R×mv\mathbf{L} = \mathbf{R} \times m\mathbf{v}

ska väl R\mathbf{R} vara lägesvektorn från rotationsaxeln OO till partikeln (massan i vårt fall)?

Jo, men det är en kryssprodukt. Lodräta komponenten av lägesvektorn ger bidraget noll.

naytte Online 7704 – Moderator
Postad: 19 maj 2025 21:01

Jaha, så sant!

Så den enda komponenten som är vinkelrät är den vågräta komponenten och den sträckan är RR?

Bubo 7944
Postad: 19 maj 2025 21:02

Javisst.

naytte Online 7704 – Moderator
Postad: 19 maj 2025 21:03

Ah, då är jag med!

Börjar bli trött nu... Det känns så uppenbart nu.

Tack för hjälpen och tålamodet!

Svara
Close