13 svar
241 visningar
swaggerdabber44 64
Postad: 26 okt 19:34

Lämpligt att sjukanmäla sig?

Är det lämpligt att sjukanmäla sig för att plugga inför ett prov dagen innan? Får skuldkänslor men tänker att det hade hjälpt mig. 

swaggerdabber44 skrev:

Är det lämpligt att sjukanmäla sig för att plugga inför ett prov dagen innan? Får skuldkänslor men tänker att det hade hjälpt mig. 

Nej, det är inget jag skulle rekommendera.

Nej, risken är att du missar andra viktiga lektioner och hamnar efter.

Det är heller inte schysst mot dina lärare som förbereder lektioner och dina klasskamrater som är på plats.

Om man inte har pluggat tillräckligt i tid till ett prov, då får man ta det som en lärdom att börja i bättre tid nästa gång. Simple as that.

I skolan kommer du ju träffa klasskamrater och lärare. Knaaske kan ni ta någon rast att plugga lite ihop och förhöra varandra eller att du kan kolla upp några saker inför provet med läraren som du är osäker på.

naytte 1067
Postad: 26 okt 22:16

Detta kanske är en impopulär mening på ett forum för skolan men jag tycker det är okej så länge man inte gör det till en vana. Om det är nödfall och man av olika skäl inte har hunnit plugga anser jag det vara okej. Se bara till att plugga i tid nästa gång!

Det där med att det skulle vara ojuste mot ens klasskamrater förstår jag inte.

Jonto Online 7921 – Moderator
Postad: 26 okt 22:35 Redigerad: 26 okt 22:37
naytte skrev:

Det där med att det skulle vara ojuste mot ens klasskamrater förstår jag inte.

I någon mån så är det ju så att när man sjukanmäler sig trots att man inte är sjuk, så har man brutit en/ett förtroende/policy/regel, kalla det vad du vill. Det finns kanske de av dina klasskamrater som också egentligen skulle vilja göra så, men som är duktiga, följer regel och gör rätt för sig. Jag tycker det då är ojuste mot de andra att man själv tar sig de friheterna. I någon mån får man tänka, skulle det verkligen vara okej om alla hade agerat så och det hade det naturligtvis inte varit.

Frågan handlar någonstans om vilken moral man har.

Jag tycker att man bör hantera skolan som en arbetsplats. På en arbetsplats hade ett sådant här beteende inte varit okej och hade till och med kunnat vara till grund för en varning eller till och med en uppsägning i längden. Detta är inget beteende som ungdomar som snart ska ut i arbetslivet, bör få med sig. Det ger inte gott någonstans.

Moffen 1839
Postad: 27 okt 20:38

Jag håller nog inte med dig (helt) Jonto. Vart skulle du då säga att gränsen för att sjukanmäla sig går? När bör man få sjukanmäla sig enligt dig? Jag utgår från ditt(?) synsätt "skulle det verkligen vara okej om alla hade agerat så".

Är man sjuk och kan smitta andra så bör man hålla sig hemma och sjukanmäla sig, det tror jag alla håller med om. Men vem säger att personen i fråga mår bättre än så (minus smitt grejen förstås) bara för att hen antagligen "bara" känner sig mycket stressad inför provet och vill prestera så bra som möjligt? Visst, jag håller med om att personen borde ha pluggat i tid och sluppit hela den här tanken, men nu är det inte så och bara för att det oftast går att förebygga en sån här situation så är så inte alltid fallet. Ska sjukanmälan bero på om det går att förebygga det som får en att vilja sjukanmäla sig? Vad räknas små olyckor som i så fall? Du kan nog oftast förebygga att ramla i trappor.

Jag har absolut valt att inte gå på föreläsningar tidigt på morgonen när jag har tenta på eftermiddagen. Jag kan ligga vaken och vara nervös och det känns bättre och hjälper mig om jag bestämmer mig och vet att jag får sova längre om jag inte går på förmiddagsföreläsningarna. (Lite annorlunda situation, men på samma sätt, vad skulle hända om alla på samma kurs gjorde likadant?).

I min mening är det alldeles för individuellt för att kunna svara på frågan. Om du inte känner att du ens kommer kunna fokusera och närvara mentalt under lektionerna så vad gör det för nytta (för dig) om du är där?

Till sist vill jag dock, trots min kanske aningen annorlunda syn på det hela, inte heller rekommendera att sjukanmäla sig för att plugga. Det är som bäst en temporär lösning och det är möjligt att det kommer stunder i livet då du helt enkelt inte kan sjukanmäla dig på det sättet och då kan detta vara bra övning. Och som Jonto också nämnde, väldigt bra att inte få en vana för att sjukanmäla sig på det viset.

Moffen skrev:

Är man sjuk och kan smitta andra så bör man hålla sig hemma och sjukanmäla sig, det tror jag alla håller med om. Men vem säger att personen i fråga mår bättre än så (minus smitt grejen förstås) bara för att hen antagligen "bara" känner sig mycket stressad inför provet och vill prestera så bra som möjligt? Visst, jag håller med om att personen borde ha pluggat i tid och sluppit hela den här tanken, men nu är det inte så och bara för att det oftast går att förebygga en sån här situation så är så inte alltid fallet. Ska sjukanmälan bero på om det går att förebygga det som får en att vilja sjukanmäla sig? Vad räknas små olyckor som i så fall? Du kan nog oftast förebygga att ramla i trappor.

Den här jämförelsen haltar väldigt. Att vara sjuk och ha risk för att smitta andra, är såklart en sak. Vid olika former av symptom eller andra besvär såsom psykiskt mående, trötthet, illamående, skador etc. får man såklart göra en egen avvägning vad gränsen går. Det här hör dock inte till denna frågan enligt mig.

Vad den här trådposten handlade om, låg inte förutsättningen att någon ens har någon form av symptom/skada/psykisk ohälsa etc. utan som jag tolkade frågan så handlar det om att sjukanmäla sig för att vinna tid som istället kan användas till att plugga. Att inte ha pluggat till prov och vara ledig för att kunna plugga till provet, har inget med någon sjukdom att göra. Då får man snarare skicka in en ledighetsansökan och ange sitt verkliga skäl, så får väl skolan välja om de kan bevilja det.

Jag har absolut valt att inte gå på föreläsningar tidigt på morgonen när jag har tenta på eftermiddagen. Jag kan ligga vaken och vara nervös och det känns bättre och hjälper mig om jag bestämmer mig och vet att jag får sova längre om jag inte går på förmiddagsföreläsningarna. (Lite annorlunda situation, men på samma sätt, vad skulle hända om alla på samma kurs gjorde likadant?).

Också en väldigt märklig jämförelse. Föreläsningar har (normalt) ingen obligatorisk närvaro, vilket också universiteten är medvetna om. Däremot tycker jag dock att man som student bör (eller jag resonerar i alla fall själv så) gå på föreläsningar, för att visa respekt och uppskattning för föreläsaren och universitet som anordnar dem för att hjälpa studenterna. När jag läste tyska på universitet var vi en ganska så liten grupp(ca. 5-6 studenter). Då kändes det oerhört viktigt av respekt att faktiskt komma dit, för att det inte skulle bli bara en eller inga studenter alls där. Om man fick förhinder, så var vi normalt noga med att tala om det för föreläsaren så att denne visste om det. Jag har också varit med om på vissa kurser där ganska få valde att gå på föreläsningarna, att universitetet uppmanade och påminde oss om att gå på dessa och att konsekvensen om inte fler valde att gå, kunde bli att man i fortsättningen behövde sluta att ge föreläsningar. Även här tycker jag att ett visst mått av social kutym ska råda, att man ställer upp, även om det är frivilligt i praktiken. Jag har dock insett när jag arbetar med ungdomar att sådan socialt patos, verkar minska i samhället.

 I min mening är det alldeles för individuellt för att kunna svara på frågan. Om du inte känner att du ens kommer kunna fokusera och närvara mentalt under lektionerna så vad gör det för nytta (för dig) om du är där?

Det här är ett helt annat sätt att se på skolan än vad som råder idag. Enligt denna tolkning så bör alltså eleven bara komma om denne tycker att det ger någon nytta. Indirekt att man lite själv kan välja när man ska gå. I grundskolan finns skolplikt i gymnasiet finns en närvaroplikt för de som valt att gå där. 

Sen finns det såklart alltid i praktiken elever som av olika anledningar blir hemmasittare eller får väldigt hög frånvaro. Detta är dock inget som ska uppmuntras eller förespråkas.

Till sist vill jag dock, trots min kanske aningen annorlunda syn på det hela, inte heller rekommendera att sjukanmäla sig för att plugga. Det är som bäst en temporär lösning och det är möjligt att det kommer stunder i livet då du helt enkelt inte kan sjukanmäla dig på det sättet och då kan detta vara bra övning. Och som Jonto också nämnde, väldigt bra att inte få en vana för att sjukanmäla sig på det viset.

Här håller jag såklart helt med dig.

Jag tror kanske att anledningen att vi når olika slutsatser är att jag har skrivit mitt svar utifrån så som frågan är formulerad, alltså att den enda anledningen som finns till sjukanmälan är att man vill ha tid till att plugga till provet, det vill säga det finns inga andra skäl (som har med någon form av sjukdom/besvär att göra överhuvudtaget) medan du verkar ha föreställt dig en massa andra omständigheter som skulle kunna råda.

Moffen 1839
Postad: 27 okt 22:39

Ok, ja det är tydligt att vi pratade om olika saker och utgick från olika punkter. Då håller jag med om det mesta, förutom "I någon mån får man tänka, skulle det verkligen vara okej om alla hade agerat så", det tycker jag är ganska irrelevant men det är bara min åsikt. Jag håller nog inte heller riktigt med om " Även här tycker jag att ett visst mått av social kutym ska råda, att man ställer upp, även om det är frivilligt i praktiken.", men det tror jag bara är olika åsikter, jag förstår vad du menar. 

Bra kommentarer dock, det tackar jag för.

Moffen skrev:

Ok, ja det är tydligt att vi pratade om olika saker och utgick från olika punkter. Då håller jag med om det mesta, förutom "I någon mån får man tänka, skulle det verkligen vara okej om alla hade agerat så", det tycker jag är ganska irrelevant men det är bara min åsikt. Jag håller nog inte heller riktigt med om " Även här tycker jag att ett visst mått av social kutym ska råda, att man ställer upp, även om det är frivilligt i praktiken.", men det tror jag bara är olika åsikter, jag förstår vad du menar. 

Bra kommentarer dock, det tackar jag för.

Ja, etik är ju komplext. Det vore snarare märkligt om vi alla delade samma etik men etiska diskussioner är intressanta och något som jag tycker att det finns för lite av i samhället, så jag griper tag i dem när jag ser en möjlighet ;). 

Qetsiyah 6244 – Livehjälpare
Postad: 27 okt 23:11 Redigerad: 27 okt 23:17

Äsch, klart du får! Ibland kan en för stark moralkompass vara till en nackdel för en själv och en fördel för ingen alls. Problemet jag hade sett i detta om jag själv var en moralisk person (jag är inte det) skulle vara att det hade varit en lögn eftersom du ju inte är sjuk, det är inte så bra att ljuga. Problematiken Jonto skriver om, att det är respektlöst mot klasskamrater och främst lärare ser jag inte, jag tycker att han får det allt låta som att du skippar din bästa väns bröllop eller liknande där din närvaro faktiskt spelar roll och är ett event som inte händer bokstavligen varje dag utom lördag och söndag. 

Med det sagt vet jag inte om jag färgats av att ha gått på universitet för länge nu, både vad gäller den opersonliga relationen med föreläsare och självklart det faktum att allt är frivilligt. Jag har under min gymnasietid inte haft någon liknande frestelse vad jag minns, men en  liknande grej var när jag satt och pluggade kemi inför nationella under en mattelektion och min lärare såg det och sa låt gå för den här gången eftersom han också var min kemilärare och det var NP nästa dag. Jag hade en vän som bodde långt från skolan och var ”sjuk” väldigt ofta, och det var ju hennes föräldrar också med på för att de (med rättvisa) hade förtroende för hennes planeringsförmåga och självdisciplin. Hon gick ut med alla An.

Vad händer ens om du bara inte dyker upp utan sjukanmälan? Det enda fomella jag kan tänka mig är problem med ogiltig frånvaro och CSN. Vad kan skolan göra? Ur praktiskt perspektiv är det också ett enkelt problem att lösa, precis som på universitetet kan du ju bara ta igen det du missat, du behöver bara ta reda på vad, och det svarar dina lärare antagligen mer än gärna på. 

Även på de arbetsplatser jag jobbat tas sjukanmälan inte riktigt seriöst och jag har själv tagit några dagar ledigt för att plugga tenta så... Ja. Där var jag timanställd, så jag fick självklart inte betalt, men det hade blivit betydligt mer oetiskt om du gjorde anspråk på lön de dagarna du är sjuk!

Jonto Online 7921 – Moderator
Postad: 27 okt 23:39 Redigerad: 27 okt 23:40
Qetsiyah skrev:

Äsch, klart du får! Ibland kan en för stark moralkompass vara till en nackdel för en själv och en fördel för ingen alls

En stark moralisk kompass är alltid bra att ha. Däremot kan vi fylla den med olika moral. Vi har såklart alla i någon form olika moral som vi utgår ifrån.

 Problematiken Jonto skriver om, att det är respektlöst mot klasskamrater och främst lärare ser jag inte, jag tycker att han får det allt låta som att du skippar din bästa väns bröllop eller liknande där din närvaro faktiskt spelar roll och är ett event som inte händer bokstavligen varje dag utom lördag och söndag. 

I skolan har du lektioner. Det finns faktiskt en lärare som lagt ner tid, omsorg och energi för att förbereda en lektion för dig/er. För mig som lärare så är det viktigt för mig att mina elever kommer dit. Det betyder något för mig. Likväl så kommer jag dit för deras skull. Lektionen blir troligtvis av även om jag blir borta, kanske av en vikarie men jag skulle aldrig någonsin drömma om att ta ledigt för att sitta hemma och utföra arbetsuppgifter som jag borde gjort tidigare. Det skulle vara att svika mina elever. Jag tycker också det gäller omvänt. (Händer det något som man inte kunnat rå för som sjukdom så är det såklart). 

Vad händer ens om du bara inte dyker upp utan sjukanmälan? Det enda fomella jag kan tänka mig är problem med ogiltig frånvaro och CSN. Vad kan skolan göra? Ur praktiskt perspektiv är det också ett enkelt problem att lösa, precis som på universitetet kan du ju bara ta igen det du missat, du behöver bara ta reda på vad, och det svarar dina lärare antagligen mer än gärna på. 

Närvaro i skolan är viktig. Det finns en generell stark korrelation mellan hög närvaro och goda studieresultat. Att bara inte dyka upp till lektioner, är ett allvarligt problem. Både vad gäller grundskolan och gymnasiet så har man gjort ett val att gå på den skolan som man går på. På vissa skolor kan det finnas elever som inte kom in på skolan och står i kö. Då är det ganska respektlöst att som den som fått en plats inte bry sig om man skolkar från lektioner eller inte behagar dyka upp.

Även på de arbetsplatser jag jobbat tas sjukanmälan inte riktigt seriöst och jag har själv tagit några dagar ledigt för att plugga tenta så... Ja. Där var jag timanställd, så jag fick självklart inte betalt, men det hade blivit betydligt mer oetiskt om du gjorde anspråk på lön de dagarna du är sjuk!

Att tänka på andra är väl tydligt någonting som gått förlorat... Även om du är timanställd och inte får lön, så om du med kort varsel sjukanmäler dig trots att du inte är sjuk, så sätter du den som är ansvarig för att fixa in någon som täcker upp i en verksamhet i en jobbig sits och skapar onödigt merarbete. Dessutom har du kanske en kollega som får det stressigare eller jobbigare om man är underbemannad. Att ta ledigt är ju en sak. Det kan man alltid be sin arbetsgivare om i god tid och då kanske få beviljat. Då anger man såklart sitt verkliga skäl till att vara ledig.

Jag är normalt även kritisk till att exempelvis elever åker på semesterresor och får ledigt för det. Det finns långa lov och ledigheter för det som bör användas i första hand. Likväl så undviker jag själv också att be om ledigt för resor. Det har jag nog möjlighet att göra på loven/semestern. Nu för tiden händer det ibland också att elever får ledigt för körkortslektoner eller uppkörningar, som normalt är något som bör göras på fritiden.

Klart att det finns giltiga skäl för att vara ledig exempelvis att gå på en begravning. Då ansöker man dock om det eller meddelar det och sitt skäl, inte sjukanmäler sig om man inte är sjuk.

Jonto Online 7921 – Moderator
Postad: 27 okt 23:50 Redigerad: 27 okt 23:52

Jag minns en gång i gymnasiet när jag läste kursen tyska steg 5. Vi var en liten grupp på endast fyra elever och hade alltid undervisning sent på eftermiddagen när inga andra elever hade lektioner. En dag hade skolans studentkommitté anordnat en tävling/event på eftermiddagen samtidigt som lektionen skulle vara, som såklart några av dem i gruppen var intresserade av att vara med på. Enligt vissas logik så hade nog många resonerat att de skulle kunna skippa lektionen och gå på eventet då studenten bara händer en gång i livet. Dels gäller dock att sådant inte går före lektioner enligt skolans policy. Men kanske viktigare argument var att vår lärare faktiskt förberett en lektion för oss. Hon hade tagit sig tid att baka fika till oss, planera en rolig aktivitet och såg verkligen fram emot att vi skulle komma. För mig var också lektionen viktig. Jag såg alltid fram mot lektionerna med mina kamrater och det var veckans självklara höjdpunkt som gav mig så mycket. Självklart ställde de upp och gick på lektionen; det var ett lätt val, när de tänkte efter. Det som för dig är en skitsak eller oviktigt, kan vara väldigt viktigt för någon annan. Visserligen var detta en unik situation men jag tycker rent allmänt i samhället, att vi bör tänka mer på andra och inte vara sådana rena individualister.

Qetsiyah 6244 – Livehjälpare
Postad: 28 okt 00:06 Redigerad: 28 okt 00:16

Jag glömde att du var lärare, nu förstår jag att det jag sa låter ganska deprimerande, men tyvärr får jag säga att det är så jag tänker och så jag tror att elever generellt också tenderar att tänka...

Jag vill dock trots åsikten jag driver här inte förespråka ett opersonligfierande av gymnasiet eller att du borde ta ditt lärareyrke på mindre känslomässigt allvar, för det är en viktig aspekt av gymn/grundskola. Jag tänker faktiskt ofta över hur den pegagogiska nivån i högskolan är fullständigt skit och att det förtvivlat nog inte går att förvänta sig mer eftersom lärarna har ett annat primärt jobb (forska) och har inte pluggat fem år för att bli bra pedagoger som lärare i gymnasium och grundskola har, så det har jag väldigt stor tacksamhet för (att det existerar lärare). Jag saknar lite grann när ens lärare vet vad en heter.

Frågan är väl om det går att kombinera utan att kompromissa, det kanske inte går. Allt som allt tror jag jag föredrar univeritetet och friheten. Känns lite konstigt att å ena sidan ha en personlig relation och å andra sidan godtyckligt inte ses på överenskomna tider för att den ena inte vill eller orkar, det blir lite ensidigt.

Det där angående jobb är ju också ett ständigt dilemma. Frågar man om ledighet i förväg till sin chef av välvilja och riskerar ett nej eller drar sjukkortet för garanterat ja? Bubblar väl ner till tillit och förståelse. Chefen ska förstå att jag (kanske) frågar i förväg av välvilja och att det är drygt att säga nej, och jag som arbetstagare borde ha sympati för det onödiga jobbet och stressen alternativet kan orsaka. Tyvärr så hade jag inte särskilt stort förtroende för chefen i det där scenariot, varför jag tog det själviska och säkrare alternativet. Tänk ett alternativt universum där ”jag KOMMER vara sjuk på måndag” fungerande, det hade löst problemet för bägge parter.

Ja. Universitet är ju upplagt på ett annat sätt och där gäller inte samma såklart. Däremot är det många studenter som inte klarar den friheten. Många skulle nog må bra av att ha det mer uppstyrt som under gymnasiet. Sen finns också olika kutymer på olika universitet.

Gymnasiet handlar absolut mycket om eget ansvar på det sättet att det inte är obligatoriskt. Det vill säga om du som elev inte är närvarande i skolan eller inte tycker att utbildningen passar dig, så är du fri att lämna den när som. Däremot får man ju någonstans bestämma sig att antingen deltar man i utbildningen fullt ut eller inte alls. Det är klart att man skulle kunna ha liknande som universitetet med lärare mer som handledare som finns på skolan för att besöka eller frivilliga lektioner som man får anmäla sig till eller dylikt. Jag skulle i så fall inte ha något problem med det. Däremot måste man ju verka enligt de spelregler som finns nu. 

Som lärare har jag i princip aldrig möjlighet att begära ledigt (om jag inte arbetat in tiden och kan ta kompledigt, men även det kan vara svårt att få ut). Detta för att ledighet oftast går ut över eleverna. Jag får helt enkelt räkna med att arbeta måndag-fredag under skolterminen alltid. Och jag har förståelse för det. Å andra siden har jag lyxen att alltid veta att jag aldrig behöver kallas in och behöva jobba under större delen av sommaren eller på någon helg. Jag tror normalt att man i längden kommer längst med ärlighet. 

Svara Avbryt
Close